Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En dagbok för livet
Min mailadress
Om mig
- Elisabeth
- Tjej och mamma på snart 50 år... Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum... Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
Byggstenar i mitt liv
- Små och stora tänk (41)
- Talar till mitt hjärta (91)
Bloggarkiv
-
▼
2011
(423)
-
▼
juli
(55)
- Hej då DN...
- Komma-bort-vackert...
- "Komma-bort-vackert"...
- En Ingelsson kan man stöta på var som helst...
- Hur hamnade vi här...
- Sista gofikat...
- Från ett HM...
- God morgon Stockholm...
- Carolina ligger på sängen...
- Dagens inköp för en mamma...
- Middag/fika med utsikt...
- På Stadsmissionen...
- En gång jag seglar i hamn...
- Junibacken nästa...
- God morgon Stockholm...
- Vi strosar på...
- Kaffe...
- Vi väntar på frukost på hotellet...
- Står vid Tönnebro Wärdshus...
- Mot Stockholm...
- Kusinträffen igår...
- Pontus P får det bra...
- Nån däruppe måste gilla mig...
- "Förstå vad rädda dom ska ha varit"...
- "Åh vad jag önskar att jag kunde ringa till pappa ...
- Men nu är det stora problemet...
- Den här drömmen...
- Det blev en liten kaffe..
- Det är onsdagmorgon....
- "Hut går hem"...
- Grann-kramar o en blomma...
- Det är svårt när tryggheten och tilliten till någo...
- Det finns en affär i stan...
- Vi fikar på balkongen...
- Mellan frukost och middag...
- Korv till middag...
- Man kan tända ljus för mycket...
- "Tomatsoppajävlaköket"....
- Som ett slags kvitto...
- Idag är det kojdag...
- Ett viktigt kom ihåg...
- Det finns någe tryggt med vardagen...
- Det bor så mycket gråt...
- Extreme hair makeover...
- ... stod det på kortet.
- Ärlighet lönar sig...
- "Han kan inte prata längre"
- Tänk att få bo så här...
- Ingen dålig utsikt från ett toalettfönster...
- Syns segelbåten därborta...?
- Utsikten just nu...
- ... och om jag inte hade några drömmar
- Här har jag stått...
- Pappa är fabelfull...
- När hela världen tycks sova...
-
▼
juli
(55)
Mina länkar
- ALZHEIMERFONDEN
- Belenas hem på nätet
- Bloggblad
- Christina
- Det stora i det lilla
- Di The Queen
- Essemias värld
- Hallongränd 4
- Hjärtebarnsmamma
- Kicki
- Lantluft
- Maggans blogg
- Marskatten
- Min dotters blogg...
- Musikanta
- Nina
- Plommenad
- Ruta Ett
- Tokiga tankar / allvarliga funderingar
- Trollmor
- Trolltyg och Änglaströssel
- Tussegumman
- chaos
- gnällspikar och livsflanörer
- isa bloggar
- the adventure for life
- ullamonas blogg
3 kommentarer:
Jag håller med dig!!!
Ja, även jag tänker att få bo så åtminstone i några dagar.
Havet är som en stor varm filt som kan läka sår i sinnet.
Hoppas att du är där och kan njuta av det.
rENÉE: Tack Renée... visst skulle det för många vara en lisa för själen att få bo så vackert! Men då det inte går... tja, då får vi försöka fixa till det ändå. Varm kram..
hÄXAN: Du tar orden ur munnen.. nej, jag menar orden ur pennan på mig... "stor varm filt som kan läka sår i sinnet"! Eller förresten, jag skulle nog inte ha kunnat beskriva det så vackert som du gjorde! Men jag VAR där, och jag njöt verkligen! Jag önskar att du också får den möjligheten framöver... en riktigt stor varm filt! Varm kram..
Skicka en kommentar