... som i min blogg ger stöd och support när det tuffar till sig! Jag vill inte att min blogg ska vara någon "snyftarportal", men så här är ju livet för mig just nu! Ibland tvärdippar jag ... men är ganska fort uppe igen! Jag är så tacksam och ödmjuk för den empati ni har - och att ni ger av den till mig!
En dag, drömmer jag, ska allt det svåra och jobbiga just-nuet vara ett sorgligt minne, som jag tog mig igenom!! Då ska jag också ha med mig insikten om vänners betydelse när det blåser kallt!
Livlina.... finns det ett ord som betyder så mycket? Du är en lina till livet - för dig själv, för någon annan eller någon är det för dig! Var rädd om det ordet - det ska bära dig!
Tack... ödmjukt!
Elisabeth
2 kommentarer:
Håller med dig att man inte vill att ens blogg ska vara en "snyftportal". Men samtidigt blir det ju en ventil där man kan lämna ut allt det jobbiga.....Man måste få lov att dippa och sen komma upp igen...Det är nästan nödvändigt för att man ska överleva:) Jag är tacksam och ödmjuk att DU ger av all din empati....Att du orkar trots ditt eget....Livlina...Ett vackert ord du har gett mig och något som du är för mig....Kram till dig och ha en skön söndag.
annika: Vi kanske också är modiga! Vi vågar vara svaga - för det är alla människor! Vi är ärliga, för vi vågar visa den svagheten!Tack! Du är verkligen en livlina! Kram
Skicka en kommentar