... blev det nu. Såhär i natten när alla har gått och lagt sig, och man sitter ensam tillsammans med en teve, en ljusstump och Pontus P.
Inte sorgligt så att jag håller på att dö, eller att jag sitter här och gråter... utan mera vemodigt sorgligt. Sorgligt ensamt... det är bara inte roligt att sitta ensam ikväll..!
Sorg över dumhet, sorg över saknad, sorg över ensamhet, sorg över människor, sorg över vänskap, sorg över elakhet, sorg över.... mycket! Sådant jag inte skulle behöva nu...
Glädje kommer imorgon... det gör det ju alla dagar... också!
8 kommentarer:
God morgon vännen min
Jag hoppas att du fått sova gott och att sorgen har flytt sin kos.
Ibland kan man känna så särskilt i ensamhet.
Men solen finns bakom molnen, alltid.
Önskar dig en skön dag, en snäll dag och en dag utan sorg.
Kram goaste vän
Hoppas att du får en dag med mycket glädje idag, du behöver det!
Jag har läst en kurs om rehabiliteringsträdgårdar, självklart har vi även pratat mycket om demens. Alla i klassen har nog varit ganska tagna av vilken djävulsk sjukdom det är. Tänk om man kunde få chansen att arbeta med fler terapiträdgårdar, minneskopplingar mot växter visar sig fungera bra, färger är bra och tänk att få bidra till några små stunder av ett bra liv...
Kram
Kanske är det när kvällen kommer och du sitter själv och slappnar av som sorgen kan komma fram. Även om det är jättejobbigt och ledsamt så tror jag det är bra att du tillåter den att komma. Försök att bara vara i den utan att varken kämpa med eller emot.
Hoppas morgonen bjuder på glädje. Stor kram!
Glädjen kommer tillbaka till dig.
Sorg och ensamhet känner vi kanske alla nån gång. Men för dig min vän så kan nog ensamheten tränga sig på på ett annat sätt, än för oss andra.Kommer du ihåg en ungdomsserie som gick för ett antal år sedan. Ebba och Didrik hette den? Där sa Didrik till Ebba:
"Sorgen är en del av glädjen, liksom natten är en del av dagen. Man kan inte låtsas att natten inte finns, bara för att man är mörkrädd".
Önskar dig en fin dag idag.
Kram
Ja, tänk att ibland kan det verkligen kännas ensamt och sorgesamt - om precis allt. Men det reder sig Elisabeth - det gör det ju alltid när man väl kommit igång igen. Och trots allt är ju livet, vardagen med dess vedermödor, ljusglimtar i tillvaron och mänsklig värme sådant som lindrar vår smärta. Vi är många som tänker på dig, SE och Carolina så känn bara så mycket våra tankar fyller dig med mod, styrka och glädje. Det vet jag att du tycker, du säger det var dag. En dag fylld av välbehag vill jag ge dig du sötaste fina Elisabeth. Många många kramar får du
Elisabeth min vän kan tänka hur du känner! Samtidigt som du skall peppa och försöka göra allt positivt så ligger det en underton med oro för vad som komma skall.
Man känner väl denna konflikt med både glädje och sorg på samma gång! Nu går det mot jul och man vill göra det så vackert man kan för sin familj och nära och kära. Då kommer kanske tankarna på hur det har varit på de tidigare jularna! Kramar till dig Elisabeth, Carolina och SE.
Jobbigt med sådana känslor när man sitter i ensamhet, men jag tror att dom finns inuti och bara väntar på ett tillfälle att hitta ut. Både sorgen och glädjen bor i hjärtat. Men jag hoppas att du får för det första sova ordentligt och för det andra nåt att glädjas över i dag./Kram
Du har en gåva att använda orden så bra. Du beskriver verkligen hur en sorglig kväll kan vara. kramar...
Skicka en kommentar