I en annan del av...

(Tobbe, "I en annan del av Köping")

landet, så kan någon med sin värme och glädje förgylla vardagen för någon annan. Tobbe, den helt fantastiska människan "I en annan del av Köping"(som går på teve varje söndagkväll) är just en sådan förgyllare för mig.
Han har ett underbart sätt att se på världen... och än mer underbart är hans sätt att kommentera denna världen på! Underbart... och helt unikt!!

"Har du ont i mun..?" frågar någon.
"Nej, jag har ont i käften..!" svarar Tobbe.

En typisk "Tobbe-kommentar" som både jag och Carolina har använt flera gånger nu... och vi skrattar lika gott varje gång, MED honom.

..........

Men jag kan stämma in lite i det uttalandet nu. Inte för att jag har så där väldigt "ont i käften", men som jag pratade på igår så känns det lite som om luften har gått ur mig idag.
Min kontaktperson M kom hit på eftermiddagen... och i tre timmar så satt vi och fikade och pratade, och pratade... och pratade. Eller rättare sagt, det var mest jag som pratade.

Men det kanske blir så... när jag inte träffar så många andra människor nu? Att ha någon att ventilera både små och stora saker med... någon vuxen... någon att umgås med... ja, det inser jag ju... det är mer än livsviktigt nu. Mamma ringer ju varje dag, för att prata bort en stund... och jag är tacksam för det... men det är inte riktigt det jag menar.

Vi pratar om allt.... inte bara om det svåra och tunga. Än om det just nu blir rätt mycket av den varan då... ! Vi pratar och skrattar, sådär som vänner gör... och vi planerar att göra en hel del tillsammans framöver. Som t ex att gå på teater.. bio... operan... museet... ja, och lite sånt. Hon är, precis som Tobbe, rätt fantastisk hon med, måste jag säga.

Fast längst längst därinne så känns det ju. Erbarmerligt sorgligt. Att man måste få en kontaktperson via soc... för att man är så ensam. Trots att vi har så stor släkt... . Eller, nu skrev jag fel... vi hade så stor släkt.
Jag är mycket, mycket tacksam för att soc har den kunskapen... att ensam är INTE stark!!

.........

Idag ska jag... ja, jag vet inte. Egentligen så hade bokat en tid hos min nya läkare idag. Men jag kände att jag inte orkade gå dit... det fick räcka med det sorgliga pratet igår. För jag vet ju hur
det blir när jag kommer till läkaren... då måste jag berätta om hela resan igen.
Så jag har avbokat läkaren idag... ordnar en ny tid längre fram... och så ska jag försöka hitta på någe kuligare, och mer här-och-nu-fokuserat idag... i snöstormseländet.
Fokusera på vad vi ska äta till middag... boka ny tvättid... baka en kaka kanske... ja, vi får se vad det blir. Huvudsaken jag gör någe...!!