fredag 12 februari 2010

Men vi väljer ju att se...



4 kommentarer:

Ruta Ett sa...

...det ljusnar...dagarna blir längre...och det kanske blir lättare att leva...
största kramen, vännen...

Dubbelörn sa...

Livet är fullt av vägskäl o val måste göras därefter. Du vet vad jag tycker sedan länge ;).

Så go girls go!! Ni grejar det, för solen den finns där bakom :D.

Varma duntäckskramar till er båda

Tussegumman sa...

Så vackert med ljuset som tittar fram i mörkret. Jag tror helt klart att er framtid kommer att bli ljusare och ljusare. Ni orkar att hantera sorgen bättr och bättre. Ta hand om dig och Carolina och jag skulle gärna suttit med och talat om livet med er över en gofika. Många kramar från Tussegumman

Eleonora sa...

Klart du väljer att se, höra och gå din egen väg - ensam med din dotter - precis som du fått göra hela tiden.

Det ser ut som om ljuset ut ur tunneln har blivit klarare. Den stig du nu vandrar kommer att bära dig framåt. Och ge mer styrka från dag till dag - Utan illvilliga personer.

Känn att vi är flera som går vid din sida. Kram från Eleonora