Ser ljuvligt ut. Jag har varit usel på kommentera på andras bloggar. Vet inte riktigt var tiden tar vägen. Jo en hel del bildbehandlng blir det och då glömmer jag tid och rum. men jag glömmer inte er där uppe i norr även om det kanske verkar så. Stor kram till er båda.
kERSTI: Min vän, du behöver inte be om ursäkt för någonting.. jag är så glad att du finns där ändå:)! Tänk att man kan sakna en människa som man bara träffat en gång i sitt liv.. men så är det. Jag saknar, eller kanske ska jag skriva att jag minns när vi sågs i Sthlm och att jag hoppas att vi en dag får möjlighet att ses igen. Du är en sådan där person som man inte kan göra annat än att tycka om.. och sakna då. Varm kram.. och jag hoppas av hela mitt hjärta att du har det toppen i det stora landet "over there"!
Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
2 kommentarer:
Ser ljuvligt ut. Jag har varit usel på kommentera på andras bloggar. Vet inte riktigt var tiden tar vägen. Jo en hel del bildbehandlng blir det och då glömmer jag tid och rum. men jag glömmer inte er där uppe i norr även om det kanske verkar så. Stor kram till er båda.
kERSTI: Min vän, du behöver inte be om ursäkt för någonting.. jag är så glad att du finns där ändå:)! Tänk att man kan sakna en människa som man bara träffat en gång i sitt liv.. men så är det. Jag saknar, eller kanske ska jag skriva att jag minns när vi sågs i Sthlm och att jag hoppas att vi en dag får möjlighet att ses igen. Du är en sådan där person som man inte kan göra annat än att tycka om.. och sakna då. Varm kram.. och jag hoppas av hela mitt hjärta att du har det toppen i det stora landet "over there"!
Skicka en kommentar