lördag 4 augusti 2007

En röst i natten..



... med ett litet stänk av vemod. Vart tog allting vägen.. och alla människor som dansade förbi i livets glada vals...vart gick de? Hör jag inte dragspelsmusiken därborta, ser jag inte min pappa som sitter där ute på altanen, och spelar för alla de nära och kära, vars skratt och högljudda sorl ekar ända hit... hit till en annan del av världen!

Ser jag inte farfar som tar sig en tuting i smyg.. och mamma som ler när lillebror dansar? Det stora bordet har visst flyttats undan.. och den vita duken hänger och dansar därborta på strecket! Alla barnen som springer runt ben och hus.. så många ni är. Jag hör erat kvitter och ser vart ni springer..... ända hit till en annan del av världen!

Syster, jag ser ditt förkläde som du glömt att ta av - och du dansar med någon som kommit från byn. Min farbror sitter på altantrappan - och knackar ur pipan.. och gamla tant Elice som gråter på alla fester. Alla är ni där.. fast vissa av er ser jag bara som glimtar i bilden från en svunnen tid... en tid som nu saknas i en annan del av världen!

Ikväll kan jag inte dansa... ikväll får tonerna från dragspelet bara spela i mitt minne. Ikväll kan jag inte sitta med på altanen, skratta och sjunga ut över sjön....! Men jag kan vemodigt sitta här och vara med så länge jag vill.... här i en annan del av världen!

(Skriver jag ikväll, när jag vet att många av mina närmaste har samlats därhemma just ikväll, för att som vi alltid gjort: vara tillsammans, dansa, sjunga och spela. Vi hade inte kunnat åka... inte nu! Alla ni som följer min resa.. ni vet ju varför! Men vad jag hade velat... och vad jag längtar dit... men jag och SE kommer aldrig mer att uppleva det tillsammans igen.. aldrig mer.. det är tufft, och det gör ont!)

Lördag idag....

Vaknade tidigt, med Pontus P som väckarklocka! SE kom med kaffe, och borta var gårdagens depp.. åtminstone just då. Vi pratade om smått och gott, och solen som de lovat idag... och SE skrattade gott när Pontus P hade dansuppvisning i min säng...

Mamma och Pappa åkte till Rajastrand (min hemby) idag... för några trevliga dagar. Hoppas verkligen att de får roligt,, och att mamma inte blir sämre! Min syster och bror med respektive och barn åkte också dit... det kändes lite trist att inte kunna vara med! SE sa bara "Jaså", när jag berättade om träffen.. men han var nog inte intresserad av någon resa heller - just för att det skulle bli för mycket folk... (o jag vet ju att han inte hade fixat det...!)

Tvättdag.. tunnan är ett eländes elände...för den är aldrig tom!!

SE vilade och såg på TV:n hela förmiddagen! Men han var glad och lugn.. det var huvudsaken!

Carolina varit uppåt värre hela dagen! Igår var hon på RixFm-festen, och ikväll var det City-festen med hennes favoriter "Melody Club"... (Vilka nu det är?.. )

Jonas var... hmm..inte så fräsch idag, om man säger så! Han var också ut igår kväll - och kom hem halv fem i morse... och sängläge hela dagen idag!!

SE och jag tog en promenad till Willys... en mysig promenad, och med småpratet "vad som händer runt omkring" och hålla handen... så var SE på ett strålande humör! Så härligt! (Men när han berättar om sin mc-resa till nordligaste Sverige en gång för många år sen.. då tänker jag sorgligt: " Hur många gånger har jag inte hört om denna resa, och nu ditt enda minne från alla mc-resor du gjorde... för dig är det lika spännande att få berätta om resan, än om det blir lite olika versioner från gång till gång, och för mig är det lika svårt att spela rollen av att det är första gången jag hör historien... men jag har hört den så så många gånger nu!)

Middag - tortellini med svampsås. Helt ok.. inte direkt någon finare lördagsmiddag, men...

Ringde svärmor - mitt i maten! Hon hade varit ute på tur idag.. vart vet jag inte - men hon var på ett strålande humör! Hon har ett skratt som smittar, min kära svärmor!

SE gick och vilade, och jag hörde honom snarka gott från sitt rum. Jag dippade som vanligt på rumssoffan.. och det var också gott!!

Carolina åkte iväg på City-festen... (hon kom hem lite klämskadad halv 2 inatt.. men lycklig..!)

Jonas... han som inte visat sig på hela dagen klev upp på kvällskvisten.. och skyllde sin dåliga dag idag på potatismoset han hade ätit ute igår..! Tro det!!

SE och jag slötittade på TV:n resten av kvällen! Hade köpt Wienerbröd till kvällsfikat som vi festade på... och han visslade när jag kom med kaffet...

SE gick och lade sig tidigt och jag satt och väntade in Carolina... jag och Pontus P sist i säng som vanligt...!

Roligt idag: gårdagen glömd, SE-glada dagen... Carolina hade haft roligt...

Mindre roligt idag: insikter om framtiden..förluster av dåtiden... o TVÄTTUNNAN..

Tips: Köp stora tvättunnor, som rymmer hur mycket som helst, eller tvätta jämt..!

Till alla mina livlinor: Änglar och livlinor är samma sak... ni är det för mig!

15 kommentarer:

Christina sa...

Tänk Elisabeth, jag kunde riktigt se det framför mig, du beskriver allt så målande och levande.
Älskar att läsa din blogg för den innehåller allt.
Jag önskar av hela mitt hjärta att ni får en skön söndag allesammans.
En stor varm kram kommer här till min stora bloggfavorit....
Kram vännen min.

Anonym sa...

Säger som Christina jag var oxå med där för en stund!

Skönt att SE iallafall var på gott humör .

Och sonen som ätit "dålig" potatismos,hahahahahaha.
Går det så går det!

Kul att C oxå haft roligt!

Kram på dig och ha en bra dag!

Anonym sa...

Ja, så synd att du inte kunde resa med...

Jonas, hm, ja, jag känner igen det där här hemifrån...

Tvättunnorna ska vara stora säger du... Jag har små men många...

Stora kramar på dig min vän och det är så synd att du inte kunde resa men förnuftigt av dig att inte försöka... Hoppas på att det skimrar lite strössel i alla juvelers färger hos dig idag!

Bloggblad sa...

Jag känner din förtvivlan och saknad! Den lyser genom orden. Kram på dig!

Anonym sa...

Hejsan.
Hittade din blogg av ren tillfällighet..Vilken tur jag hade då :-)
Måste säga att det du skriver om ditt/erat liv verkligen berör nått annat kan man inte säga.
Vissa inlägg jag har läst finns det inte ord till..
Du gör ett otroligt jobb mer än vad många förstår..Hoppas på det bästa för dig och din familj.
Mvh Annica

Anonym sa...

Vad starkt att berätta det här.
Blev gripen av det du har skrivit.
Kram!

Anonym sa...

Oj, du kastade in mig i en annan värld för en stund.

Citykalaset var en folkrik tillställning och i dag är det nog många som har ätit dålig potatismos =)

Elisabeth sa...

christina: Tack snälla min vän för de orden..! Jag känner mig lite hedrad att du tycker så.. men du är också en stor favorit - både för din blogg,, och för att du har kommit att bli en kär vän.. Kram..

åsa: Tack snälla åsa.. som alltid värmer dina ord så mycket! Men visst var det bra - potatismostänket, och precis som du säger: Går det så går det! Kram..

maria: Men det är ju egentligen en världslig sak... det kommer nya resor - men utan SE..det måste jag ju inse.. men det är lite svårt än..! I mitt hjärta har jag en skattkista, där jag samlar på guldkorn och guldströssel.. jag tar en stor näve av det finaste guldet.. och skickar till min modiga och goda vän..Maria.. Kram..

bloggblad: Tack.. ja, det är ju en blanding av saknad och minnen.. somligt gör ont att inse, men jag tar det i små portioner.. som nu! Kram..

annica: Tack, för de snälla orden och din omtanke! Att någon berörs och förstår - betyder mycket..! Ingen är ju stark ensam.. och du är alltid välkommen tillbaka.. Kram..

gulligagumman: Tack,för de snälla orden! Alla vackra ord och tankar av empati - blir en lina.. en livlina för mig just nu! Kram..

plupp: Ja, då var varken du eller jag kvar i stan då..!! Så du var också på Citykalaset..? Ingen dålig potatismos där, eller? Carolina sa att det hade varit "sjukt mycke folk" där..! Kram..

Anonym sa...

Tala om levande beskrivning!
Jag såg våra släktträffar framför mig och att tiden går för oss alla.
Kramar till dig Elisabeth som förmår så mycket i allt det jobbiga du har.

Anonym sa...

Det är hemskt av mig att klaga. Jag har det inte alls så tufft som du. Men luften har gått ur mig. Med den all vilja och ork... Hälsa Carolina att jag är dålig på att hålla mitt löfte. Men nu har jag fyllt er låda. Den går iväg imorgon. Skickar med lite "dipp"tidningar ifall Glamour inte söver dig ordentligt ;-) Kramar...

Elisabeth sa...

ingela: Tack rara du...! Släktträffarna har nog också förvandlats nu.. jag tror de var mer vanliga förr i tiden?! En stor kram till dig också med värme..

gisan: BE ALDRIG OM URSÄKT FÖR ATT DU KLAGAR!! Du har all rätt i världen att berätta när du tycker det är jobbigt! Det är INTE att klaga..! Att ha det svårt går inte att mäta på någon skala.. mina eländen kan aldrig bli värre än någon annans, liksom dina eländen inte kan bli det heller! Inte blir ditt elände bättre eller sämre för att jag har det jobbigt - och mitt elände blir inte sämre eller bättre för att du har det jobbigt..! Så känner jag iallafall..! Gisan, jag har sagt att du förmedlar så mycket sol och värme på din blogg, du är en sol! Men du är också en människa som drabbas, och har drabbats av så mycket elände i ditt liv... och då måste även du få må dåligt.. och låta solstrålarna vila..! Dippa och deppa...och kliv sen upp igen! Det kommer ljusare tider... det måste vi tro på!
Tänk inte på paketet.. se till att ta hand om dig själv nu! "Glamour" duger gott ett tag till som sömnpiller!! Många varma kramar..

Anonym sa...

Jag brukade också skylla på dåligt potaitmis när jag var liten :). Typiskt att ringa folk när det är mitt i maten :P. Många kramar!

Anonym sa...

Jag förstår vad du känner när du talar om vemod! Jag önskar dig allt gott Elisabeth! Hoppas du får extra kraft och hittar andra guldkorn som du och SE kan dela. Styrkekramar från Tussegumman

Elisabeth sa...

hillan: Ja, det är tur när det finns saker man kan skylla på..! Ringa mitt i maten - that´s the story of my life...typ! Kram..

tussegumman: Men det känns lite mer hanterbart med vemod än med sorg..! Guldkorn finns överallt ... bara att man vissa stunder i livet får leta efter dem lite extra..Kram

Anonym sa...

Hmmm - tänker med er. Anne-Marie som också tackar för dina vackra ord i min blogg. Generöst. Varmt mottagna. Anne-marie