tisdag 11 september 2007

Visst gör det ont ibland, men...




"Då, när det är värst och inget hjälper
brister som i jubel trädets knoppar
Då, när ingen rädsla längre håller
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden
känner en sekund sin största trygghet
vilar i den tillit som skapar världen"
(Karin Boye)




Måndag idag... (Tord och Turid har namnsdag idag... )

Väckarmobilen ringde... och jag somnade om! Till slut hoppade Pontus P upp i sängen... och då var det bara att masa sig upp! Jag skriver masa... för det var verkligen ingen oh-vilken-ljuvlig-morgon-glad-pigg Elisabeth som svängde benen över sängkanten... bara en hasande, masande och halvsovande halvmesyr som släpade sig till toaletten...! Trött... alltid! Sover...??

Mysfika med Carolina.... då hade jag piggnat till så pass så att fikat, ljuset och en leende mamma var framdukat! Hon satt och hostade och snörvlade hela tiden så jag undrade om hon inte skulle vara hemma idag. "Men mamma, jag ska ju ta skolfotot idag, då kan jag ju inte vara hemma!" svarade hon lite halvirriterat. "Ja, jo... det förstår jag ju..". (Fast jag hade nog sett att hon helst krupit tillbaka till sängen... men det sa jag ju inte förstås!)

Gick och la mig och sov några timmar.. SE gjorde detsamma..!

Blev väckt med kaffe på säng... och vi satt länge och pratade och skrattade... och faktiskt busade i min säng! Nästan som två små barnungar lekte vi med Pontus P, knäppte kort och kramades en lång stund... en stund som jag ska gömma som den dyrbaraste skatt i mitt hjärta!! Det var verkligen så himla roligt och SE var på ett strålande glatt humör ända tills vi började prata om Holmträsk, hans barndomsby... då var det som om ridån gick ner direkt..! Humöret tvärvände som på en femöring, bara för att jag råkade säga att: "nu är det nog samma skitväder både i Raja, Holmträsk och här...?" Då sa han bara, korthugget: "Ja, jag har då inte nå mer att göra med det där skitstället...!" Jag hajade till direkt och frågade: "Vilket då"? "Ja, Holmträsk.. va fan ska jag dit efter?" Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara, utan sa bara dumt: "Ja men, ja men...", och beslöt mig lika snabbt att försöka lämna det samtalsämnet, då jag kom ihåg hur irriterad och orolig han blev inför besöket där senast! (I somras på vår Raja-resa..då min syster svängde förbi hemgården..!)

"Hörru..., hur mycket är det kvar på stugan i Raja?" sa jag. Vips så var det föregående trista borta... och han berättade mycket ingående, och med en drömmande exakthet (som iallafall är en exakthet för honom, jag vet ju inte riktigt..!) om hur mycket det var kvar att göra på hans älskade drömstuga! (Så tungt satt jag och lyssnade på drömmar som jag visste aldrig kommer att slå in... min älskade älskade Sven-Erik... )


Mamma åkte in på lasarettet igår... igen! Lilla lilla bästamamma i världen - vad jag tycker livet har bjudit dig på mycket tråkigt!! Hon har varit ordentligt förkyld senaste dagarna - och nu orkade hon inte längre... utan åkte upp på sjukhuset som lade in henne direkt på kardiologen! Hon har tydligen fått en bakterie (vilket i hennes fall kan innebära ren livsfara, då bakterien kan sätta sig på någon av hennes mekaniska klaffar, och som då slås ut!), på flygresan hem från Bulgarien! De har satt in kateter och letar nu febrilt efter vilken sorts bakterie det är..!

Pratade med henne ikväll... och hon var, som vanligt glad och trodde att hon skulle vara hemma imorgon..!! Tror inte jag då...! Bästa mamma i hela världen - vad jag älskar dig!

Tvätt och städ... SE gick och vilade igen..! (Tror vi håller på att bli förkylda också...!)

Ringde svärmor, som var på ett strålande humör! Hon var som vanligt en källa till glädje... och jag berättade naturligtvis bara om de roliga sakerna som hänt sedan vi pratades vid senast...! Synd att hon inte fick möjlighet att komma hit i somras, då hade det kanske varit möjligt - med lite hjälp. Men som läget är nu, så orkar jag helt enkelt inte bjuda hit henne... hon sa att det förstod hon verkligen... "hon visste ju själv hur det var att ta hand om en som inte var riktigt frisk"....- min svärfar, som också var dement, skötte hon ju om, i stort sett själv, i många många år! Tack svärmor, för att du förstår..!

Carolina kom hem... så så snuvig och hostig! (Sådana gånger är mammor bäst i världen.. och då får mammor pyssla och krama nästan hur mycket som helst... och bjuda på fika!) Hon piggnade till lite sen... men hostade hela kvällen...!

Middag: Biff och potatis med sås... det var helt ok!

SE gick och vilade... och jag dippade INTE på soffan! För att? Ja, jultidningsförsäljningstider, (finns det ett sådant ord?) behöver jag skriva mer?

Carolina och PH gick på Coop... (hon borde ju ha varit inne men... 16 år - mossmamman fick vara tyst..!)

SE och jag såg film... "Twister"... som vi har sett några gånger här hemma! Men SE minns inte det, utan sa som vanligt att han hade sett den på "bio i Bredbyn"...!

Pontus P och jag avslutade kvällen med lite zappakalja-Tv och blogg...


Roligast idag: Mysfikat Carolina..Mys-och busstunden SE... svärmorprat...mammaprat...

Mindre roligt idag: Mamma sjuk... trött trött trött... jultidningsförsäljningstider...

Tips: Hur slipper man invasionen av jultidningsförsäljare? Någon?


Till alla mina livlinor: Tänk att jag kan skriva så... "till alla mina livlinor"... tänk vilken gåva jag fått i all bedrövelse..! Det finns ljusglimtar i ett mörker... ni alla!

11 kommentarer:

Ella sa...

Som alltid bjuder din dag på både vackert, trevligt, sorgligt,vemodigt, ledsamt...
Hoppas att hela den här dagen blir som gårdagens morgon var.

Jag tycker också om Karin Boye.

Kramar i mängder

Anonym sa...

Åh, jag skrev en lång kommentar som jag inte tror kom med. Bredbandet strular idag. Var rädd om dig älskade Elisabeth! Jag vill att du ska få den omvårdnad som du ger både SE och Carolina. Kramar....

Anonym sa...

vacker dikt av Karin Boye. Men jag tycker att det du skriver är så otroligt vackert din kärlek till din underbara familj! Du kämpar Elisabeth med en innerlig omsorg om alla. Din älskade mamma som du ständigt har burit och nu SE. Vilken mamma skulle under dessa omständigheter mysfikat med sin dotter! Jo du...Du är fantastisk Elisabeth även om du inte känner så så finns du där för alla! Detta måste Carolina känna att en mamma i alla väder som ställer upp för sin dotter. Trots att du inte alla gånger känner dig pigg så är du närvarande! Vilka ungdomar skulle inte längta efter en mamma som var det. Tänk var denna stunden betyder för henne! Hela dagen börjar ju rätt trots de bekymmer som ni går igenom så får hon detta behov som är så otroligt vikigt! Ha det gott käraste vän sänder en kram till övriga familjen/Kram Tussegumman

Christina sa...

Visst finns det ljusglimtar, efter regn kommer sol, även om det är gråmulet så finns solen där bakom....
De lyckliga stunderna måste man bevara, samla dem i sitt innersta och ta fram när vägen känns tung.
Livet bjuder ju både glädje och sorg och det är en stor konst att kunna sortera och spara det som är bra.
Det är så glädjande att läsa dina inlägg och orden skvallrar om att det var en bra dag igår för er.
Önskar dig, SE och Carolina många sådana dagar det är ni värda.
Ha det riktigt gott vännen och tack för att du "tassade" in, jag vaknade inte så så klumpig har du inte varit :)
Kram goa du.

Eleonora sa...

Söta Elisabeth. Tittar in för att önska dig en god och bra dag. Hoppas ni blir förskonade från förkylning och att Carolina bättrar på sig. Men det är ju sådana tider just nu. Jultidningsförsäljande småbarn finns det gott om även här, men jag beställer givetvis av mina barnbarn (12+14). XXX + OOO

bollebygdsbo sa...

Låter som en bra dag, med både tråkiga saker och härliga stunder

Det där med jultidningsförsäljning är inte så kul.
Undra hur länge det kommer att hålla på? Hur många år till alltså.
Det måste ju vara jobbigt även för dem som går runt och frågar folk. Särkilt för dessa som alltid kommer efter att femtioelva andra varit där innan.

Hoppas att carolina blir frisk igen snart, och att inte du och SE blir förkylda också.

Lallis sa...

Härligt med ljusglimtar i eran tillvaro. Jobbigt att det vänder till motsatsen till och från, men ändå så mkt värt:)
Stor kram från Lallis

Anonym sa...

En rejält blandat dag i går med andra ord!
Kul att du och SE hade en egen stund men trist med din mamma.

Hoppas dagen idag låter er ha det gott!

Ha en skön kväll!
KRAM!

Anonym sa...

Se det var en blandan kompott av glädje och sorg... Måste vara svårt att tänka på alla runtom kring än, som betyder så mycket och samtidigt vet...

Stor kram till dig, vännen!!!

Anonym sa...

Det var en dag av både och, precis som livet så ofta är. Det är gott att du kan ta glädjen när den glimmar till. Kram

Elisabeth sa...

ella: Ja.. här är det berg- och dalbana på livets alla skiftningar.. och så ska det väl vara! Dagen idag har varit precis som gårdagen.. ömsom vin, ömsom vatten! Kram..

gisan: Men visst blir man lite galen när man skrivit en kommentar och så försvinner den bara i tomma intet!! DU ska också vara rädd om dig.. solstråle! Kram..

tussegumman: Tårarna kom när jag läste din kommentar... för dina ord lyfte upp, och tog bort flera korn av det ständiga ständiga dåliga samvetet jag har.. att jag ändå inte räcker till som mamma alla gånger! Barnen är ju det käraste man har - och all trygghet och kärlek de får med sig hemifrån bär dem sedan vidare i livet! Men just nu så är ju tryggheten, i samband med SE:s sjukdom, kanske både liten och oviss... så från mitt hjärta ... tack för dina underbart bärande rader! Kram..

christina: Du skriver så tänkvärt och vackert.. och precis som du skriver.. så är det nog en konst att kunna sortera, och sortera bort! Jag försöker iallafall.. sen kanske man får sortera om en dag bland minnena!? Kram..

eleonora: Från hjärtat berättat: Tack för att du skrev "Söta Elisabeth".. för det påminde mig om min mormor.. som var den enda som sa precis så: Söta Elisabeth...! (Inte för att jag är speciellt söt.. men det värmde i hjärtat..!) Mitt lilla barnbarn är bara 7 år, så jag får nog vänta några år till...! XXX + 000..

bollebygdsbo: Man blir lika glad varje gång man ser din lilla bild... söt som en liten karamell!! Håller med dig.. måste vara synd om alla dessa ungdomar som inte får sälja något! Kram..

lallis: Ja, ljusglimtarna är guld värda.. alltid! Sen är det väl så för de flesta av oss: livet är en berg- och dalbana av ljus och mörker! Kram..

åsa: Ja... livet är en fest..inte! Men det måste ju bli ljusare igen - någongång!! Mamma kvar på lasarettet.. fått inhalera medicin idag! Tack goa du för omtanken.. som alltid! Kram..

maria: Ja, livet är som en störtdykning ner i godisskålen med sött och surt... och just nu är det övervägande surisar där!! Så är det nog för oss allihopa emellanåt..! Kram..

kersti: Ja, precis så är det! Därför är min blogg..mina bloggvänner..deras bloggar.. glimmande stenar som jag samlar på nu! Kram..