cAJA: Nu var det väl lite för tidigt, men jag håller med dig... det är vackert med Lucia! Jag förstår så väl när du skriver att inte kroppen orkar med allt... å vad jag önskar, min vän... att du inte behövde välja! Att du fritt kunde göra allt du ville... Varm kram..
mUSIKANTA: Ja, jag tyckte också att det var lite för tidigt... men de ville väl förhöja stämningen ytterligare! Varm kram..
Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
3 kommentarer:
Det är så vackert med lucia....själv valde vi bort julskyltningen idag för hemmamys. det är så när inte kroppen orkar med allt så får man välja.
Stor och varm adventskram till dig och de dina Elisabeth/c
Redan :-)?
cAJA: Nu var det väl lite för tidigt, men jag håller med dig... det är vackert med Lucia! Jag förstår så väl när du skriver att inte kroppen orkar med allt... å vad jag önskar, min vän... att du inte behövde välja! Att du fritt kunde göra allt du ville... Varm kram..
mUSIKANTA: Ja, jag tyckte också att det var lite för tidigt... men de ville väl förhöja stämningen ytterligare! Varm kram..
Skicka en kommentar