... kanske har du sett den? Jag har den på stränder över hela världen. (Stephen Wright, författare)
2 kommentarer:
Anonym
sa...
Kära Elisabeth! Vad jag beundrar din tilltro! Jag hoppas att du och Carolina kommer att klara det framtiden har i beredskap åt er. Jag tänker på er varje dag och tänker på hur bra man kan ha det utan att vara så tacksam som man borde vara. Ha det så bra som ni kan och hoppas att din mamma får bli bättre. Kram till er båda från oss. Inger
iNGER: Tack snälla snälla Inger för dina fina ord av omtanke om oss.. det värmer mig, och stärker min tilltro. Du har alldeles rätt i hur mycket man tar för givet.. och man förstår kanske inte att det fina man hade var gåvor av livet, och som man skulle vara rädd om. Idag ser jag bättre... och jag är oerhört tacksam för allt jag får. Som nu... från dig... bärande ord av omtanke. Tack Inger. Varm kram..
Tjej och mamma på snart 50 år...
Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum...
Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
2 kommentarer:
Kära Elisabeth!
Vad jag beundrar din tilltro! Jag hoppas att du och Carolina kommer att klara det framtiden har i beredskap åt er. Jag tänker på er varje dag och tänker på hur bra man kan ha det utan att vara så tacksam som man borde vara. Ha det så bra som ni kan och hoppas att din mamma får bli bättre. Kram till er båda från oss.
Inger
iNGER: Tack snälla snälla Inger för dina fina ord av omtanke om oss.. det värmer mig, och stärker min tilltro.
Du har alldeles rätt i hur mycket man tar för givet.. och man förstår kanske inte att det fina man hade var gåvor av livet, och som man skulle vara rädd om.
Idag ser jag bättre... och jag är oerhört tacksam för allt jag får. Som nu... från dig... bärande ord av omtanke. Tack Inger. Varm kram..
Skicka en kommentar