Vad menar du egentligen med mig? Varför ramlar det ner det ena brevet efter det andra innehållandes nästan bara sorgliga saker?
Ska du se hur mycket jag pallar??
Men vet du, just nu känns det som om jag inte skulle klara av så mycket mer!
Förlåt att jag skriver så! Jag vet ju att du har skickat mycket gott också, mitt i allt det svåra! Alla mina livlinor t ex!
Varje tanke, hälsning, brev och alla goda gärningar som du har skickat via livlinorna är jag så innerligt tacksam för!
Idag fick jag din hälsning från svärfar! Tack! Jag vet att han har det bra - men jag saknar honom här...!
Men Gud, kunde det inte vara nog nu! Är det tänkt att jag ska lära mig något av det här? Vad då, isåfall? Det måste väl finnas mindre smärtsamma sätt att tillgå för att lära sig någonting? Varför måste alla runt omkring mig fara så illa....?
mamma dålig..
Sven-Eriks sjudom
saknar svärfar...
Varför??
nu sitter jag bara här o börjar lipa - jag skriver sen istället!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Nej jag förstår dig så. Finns det något man kan göra för att hjälpa er.
Jag vet att du säger att jag hjälper till genom att bry mig men finns det nåt praktiskt jag kan göra så säg...
Ja vad kan jag göra? vill så gärna avlasta dig på nåt sätt, vara till hjälp på nåt sätt, hur??
Förstår hur jobbigt du måste ha det och kanske jag ändå inte förstått allt. Jag hoppas han där uppe ialla fall kan ge dig kraft o sen ännu mera kraft..
Tack! Era ord värmer...
Man känner sig oftast så maktlös när man inser hur hjälplös man är...!
Jag är så glad att ni finns där - och jag känner mig fullständigt trygg i er omtanke om oss ... förstår ju också er sorg i allt det här..
Skicka en kommentar