... är det lyx? Anses det lyxigt att gå omkring och bära på en papperspåse? Sådär som om man går omkring med en väska från Dolce & Gabbana eller Hermè...typ! Antagligen inte... men i min lilla värld är det iallafall lyx i vardagsformat!
Går jag in på en affär och handlar och de tar fram en papperspåse under disken - jag blir lika glad som ett barn i godisaffären! Ja, jag vet... det är barnslighet och fåfänglighet på högsta nivå, men så är det...! Det spelar ingen roll om det står HM eller NK på påsen, eller att det inte står någonting alls... huvudsaken att den är av papper!!
Sen går jag omkring med min papperspåse och känner mig så himla nöjd! Innehållet är oftast inte av samma viktiga betydelse! Hur många gånger har jag inte på mina resor till papperspåsarnas Mekka - Stockholm, varit in på någon fashionabel affär, köpt det absolut billigaste det har... bara för att jag VET att jag får en papperpåse! (Det får man nästan alltid på de där affärerna..!) Tala om fåfänglighet...puh!
Vad gör jag då med alla dessa papperspåsar? Ja, eftersom jag tycker så mycket om dem... så sparar jag dem naturligtvis... i en ännu större papperspåse! I mitt förråd finns 2 stora papperspåsar fyllda med alla mina klenoder - sparade sedan länge, och omsorgsfullt ihopvikta till smala pappersmonument över min vardagslyx! Absolut ingen återanvändning här inte!
Vad framtiden ska ha i åtanke för dessa papperskassar ligger ännu så länge skrivet i stjärnorna! Men jag har så smått börjat inse att min barnslighet och fåfänglighet drar ett löjans skimmer över mina kära papperspåsars existens! Men vägen till närmsta soprum är lika lång som till ättestupan... och jag älskar ju mina papperspåsar!
Kanske är jag vad de kallar.... en baglady?
Måndag idag... (måndagarna tycks komma fortare och fortare nu för tiden...?!)
Vaknade som alltid... tidigt! Inte ens Pontus P hade hunnit vakna, utan blängde bara trött när SE kom in med morgonkaffet! (Som blev lite tokigt idag igen...!)
En strålande solskensdag och SE påtade på i vår lilla rabatt - "det här blir nog en bra dag", tänkte jag! Men det blev både ris och ros innan dagen var slut ...!
Var tvungen att åka ner på stan.. och uträtta några ärenden, bl a på Försäkringskassan och Postservice. Tog bussen ner - och sa till SE att jag inte skulle bli borta länge! Carolina låg och sov, och jag tänkte att jag skulle hinna hem innan hon klev upp! Det var underbart ljuvligt att gå en stund för sig själv på stan... så efter att jag hade uträttat alla ärenden, kände jag för att strosa lite i affärer, ha musiken i öronen... och bara vara...! Så somrigt härligt det kändes...
Men det somriga och härliga tog hastigt slut när jag kom hem! Jag hade varit borta alldeles för länge... 3 timmar!Det, plus att Carolina hade klivit upp - ja, det blev en katastrof... igen! Hon hade klivit upp strax efter det att jag farit iväg... och från början hade allt gått bra! Men efter 2 timmar, och när Carolina kom på att hon skulle dammsuga - då var SE:s ork och glada humör som bortblåst! Han skrek - och hon skrek... och den lille stackaren Pontus P gick och gömde sig under min säng! Han kallade henne allt möjligt fult, och hon sa att han var knäpp i huvudet, och det hände mer otrevliga saker... så det var riktigt kaos när jag kom innanför dörren! Carolina grät och SE hade tagit cykeln (cykeleländet som han nu tycks ha lagat.. och Gud, hur ska jag fixa det..? Han är en trafikfara - både för sig själv och andra...måste lösa det på något sätt.. han SKA inte cykla!! Jag får fundera på det imorgon...) Men det var bara att vända på fem-öringen igen.. och försöka trösta Carolina, och prata lite med SE (som kommit hem..tack och lov!). Men SE hade redan glömt alltihop - men han var fortfarande arg och kastade både det ena och det andra omkring sig... och sen gick han och la sig!!
Tog med mig Carolina och gick på en promenad till Coop. Hon var så ledsen, lill-kajsa... Både för att hon inte hade kunnat behärska sig, och för att han hade kallat henne så fula saker..! "Mamma, det är mitt fel alltihopa" sa hon. "Nehej du, det är det inte... pappas sjukdom kan aldrig bli ditt fel, och att du ibland inte kan behärska dig... vet du det är mänskligt.. du är bara 16 år... och du måste sluta ställa så höga krav på dig själv... ibland orkar vi bara inte med hans utbrott.. så är det ju för mig också" svarade jag. Det peppet hade jag fram och tillbaka till Coop... hon behövde mig nu! Mer än någonsin....!
Middag... SE hade redan glömt... och allt var som vanligt igen! För honom...Men nu är det slut att åka iväg, ens för några timmar, utan SE.... åtminstone om Carolina är hemma! Känns lite trist... men nu måste det bli så!! Kanske, och mest troligt, så blir han orolig när jag är borta för länge..?
SE gick och vilade... och jag dipp-deppade på soffan! Inget soff-sov idag..! Det kändes som om hjärnan gick på högvarv.. så jag låg och tänkte på eländets elände där i stället!
Carolinas kompis Ph (Viktor) kom... och de gick på långpromenad och såg film! Tack Gud, för att hon har vänner som bryr sig om nu... hon behöver dem alla!!
Såg "Extreme Home Make Over-programmet", som vanligt! Lika vanligt så kom tårarna.. över andra människors elände och lycka....! SE var på ett strålande humör, och vi festade på kaffe och munkar till kvällsfikat!
SE gick i säng tidigt.. och jag och Pontus P... avslutade kvällen tillsammans...!
Roligt idag: morgonen...stadsnjutningen .. Carolinas kompis Ph (Viktor)
Mindre roligt idag: Hela dagen... förutom morgonen....
Tips: Köp en papperspåse... det är lyxigt, tycker jag!!
Till alla mina livlinor: Ni är för alltid en del utav mig.. alltid kommer ni att vara de som följde mig över bron... !
28 kommentarer:
Jag håller fullständigt med dig om att det är en lyxig känsla i papperspåsar. Jag sparar mina och har dem att bära matlåda mm till jobbet tills de inte är så fina längre. Jag tycker att du gott kan bära epitetet Bglady med stolthet om du vill det. Det är ju ett ganska så känt smyckesdesignermärke. Lyxigt så det förslår ;-) Så du är alltså en juvel.
Tråkigt för Carolina att allt blev så fel. Hoppas att det känns bättre både för henne, dig och SE idag. Styrkekramar...
JAg säger som du Elisabeth. Dina inlägg berör mig så djupt att jag blir stum. Mina ord räcker inte till, blr bara svarta tecken utan mening.
Men för mig skulle en enda liten rad från dig räcka att du skriver så vackert till mig som igår får mig att börja gråta.
Tack för att du finns. Jag beundrar dig så för din styrka, ditt mod, som inte bara räcker för din familj utan även till att läsa hos mig och sedan trösta.
Kram du vackra människa.
Förresten...
Jag ÄLSKAR papperspåsar jag med. När jag får sådana (vilket inte händer ofta i Byhålan) så spar jag dem ett tag och sedan använder jag dem tills de är helt utslitna och knappt hänger ihop.
Visst är det lyxigt med papperspåsar.
Glömmer aldrig när jag var i London och gick in på Harrods för att handla.
Köpte det billigaste för att få en påse :)
Vet du, villken tur att du finns, Elisabeth.
Stackars Carolina, stackars SE och stackars dig.
Det gör så ont att läsa och jag vet inte hur jag skall uttrycka mig.....
Det är en djävulsk sjukdom som drabbar hela familjen.
Hoppas att din dag blir vacker idag med mycket sol och värme.
Ha det riktigt gott med de dina
Kramkram
Älskar samlare av helt "meningslösa" saker, så varför inte läckra papperspåsar ;)
Stackar lilla vännen, det är nog denna bit som inte är so rolig för dig att ta som mamma... Man vill skona sina barn fr allt det jobbigt i livet o så kan man inte det... De får blir vuxna fort... men är övertygad om att deras empati är betydligt större än andras i samma ålder. Vr son fick mogna väldigt fort fr det han var 6 år...
Kramar vännen o även en till C
Varför inte göra ett konstverk av dina påsar. Köp en stor tavla, en med stor glasskiva som sitter ihop med klämmor i kanterna. Det brukar finnas ett svart/vitt papper som botten. Lägg de finsaste påsarna snyggt på det och lägg glasskivan över. Sätt ihop med klämmorna och häng upp. När du tröttnat byter du ut alla eller någon påse, och "tavlan" blir som ny!
Sänder massor av värme och styrka till dottern och dig! *kram*
Elisabeth: Jag är oxå körd på dessa mindre papperspåsar och spar dem men jag använder dem till diverse små utflykter så de brukar till slut slitas ut...
Elisabeth: Du måste kunna få ha såna här små utflykter, det är ett måste för dig för att du ska orka!!!
Kan du inte få så att hemtjänsten kan komma och bara vara i närheten, de behöver ju inte engagera sig så mycket i SE men ingripa när saker går fel som igår... Det är bara tankar Elisbeth och du kastar dem där du vill men du kommer inte att hålla hur länge som helst när tillvaron nu börjar begränsas med och skäras av mer...
Jag hoppas på att dagen idag blir lugnare och mer harmonisk...
Mjukglass med gulströssel i solen kanske?! Skickar en i alla fall tillsammans med en hand som stryker din kind!
Läser om Din dag och förundras över Din styrka och Ditt mod. Det är mycket som vilar på Dina axlar. Jag tänker lite som en kommentator ovan; kan Du inte ibland få lite avlastning av typ hemtjänsten. Om Du får det så kan du orka längre, annars finns en risk att Du går in i väggen.
Elisabeth.
Även om jag inte skriver så långa stycken här så hoppas jag att du vet hur mycket jag beundrar dig.
Jag tycker att det var tur att du fick både en bra morgon och den där stunden för dig själv. jag tror att du "laddade en del energi" de där timmarna.
Pappaerspåsar ja: :-) Precis som Christina skriver gjorde jag på Harrods. Köpte några julgranskulor! Påsen har jag allt kvar tillsammans med flera andra.
Jag önskar dig och de dina en mycket bättre dag idag.
Kram
Visst är det lyx! Jag var på en outlet-affär i Boda och köpte plastglas till husvagnen och fick då en papperspåse, vad glad jag blev. Det är billig lyx.
Ha det gott i värmen!!
Jag läser dina ord, om och om igen. Beundrar din styrka! Men du får inte glömma bort dig själv i allt det här.
Jag älskar också de där papperspåsarna. Tycker dom är så lyxiga och läckra =)
Kramar
Jag sparar också mina papperspåsar. Numer behöver man inte gå till dyra boutiques eller handla sig förtjänt av dem- dem finns nämligen till o med på Gina Tricot!
Trist att höra att din egentid på stan kom surt efter. Hoppas att C tog till sig av dina kloka ord.
Cyberkram!
Papperspåsar är lyx, de håller jag fullständigt me. Plastkassar kanske blir lyx vara om cirkus 100 år va vet jag =)
TACK för att du tittar in hos mig, blir så hjärtans glad när jag får besök.
STORA kramar till dig min vän som gör mina dagar glada o trevliga!
gisan: Men nu blev jag ju lite kaxig.. baglady! Hmm.. då kanske man vågar känna sig LITE lyxig då! Men någon juvel vet jag väl inte... men tack gulliga du för att du tyckte så..! Livet är en ständig berg- och dalbana.. men vissa tider går den hiskeligt fort.. idag t ex har det varit en bra dag..jämfört med igår!! Kram..
ella: Vacker..hmmm! Du har INTE sett den märkliga varelsen som möter mig i spegeln varje morgon, hör jag! Hon är då allt annat än vacker!!
Nej, jag bara skojar.. det var, ärligt och uppriktig, något av det finaste någon har sagt till mig.. vacker människa! Tack - ett ord som jag gömmer..Tack för att DU finns..
Känns skönt att jag inte är den enda som älskar dessa påsar - men du återanvänder åminstone dina..! Kram..
christina: Harrods..!!! Nämen nu blev jag avundsjuk så det riktigt dryper om det! Harrods.. har du varit på Harrods?? Åh.. det måste du berätta om någon gång?
Ja, den här sjukdomen.. kan bara tacka vår lyckliga stjärna att SE inte har någon sjukdomsinsikt alls.. DET hade varit än värre..! Din omtanke värmer mycket.. mycket mer än jag har bokstäver till! Kram..
dubbelörnen: Ja, men... man kunde ju samla på någe vettigare - typ diamanter eller guldpengar..?? Papperspåsar på hög.. inte är det något som barnbarnen vill ärva iallafall!
Barnen... det konstant dåliga samvetet!! Precis som du skriver - man vill skona dem från det svåra och jobbiga i livet! Jo, jag försöker också tänka lite så.. Carolina kommer alltid att veta hur det är när någon har det svårt - och hur man hjälper någon, eller sig själv, när det blir svårt..! Förtröstar iallafall på det..! Din son som bara var 6 år.. en mycket modig man, alltså!
Ha det så så gott..Kram..
magalös: Men tack.. vad du var fyndig!! DET var ju en himla bra idé..!! Ska fundera lite, om jag inte ska köpa din idé... En björnstark kram till dig..
maria: Du också!! Men vad glad jag blir att jag inte är ensam om papperssamlandet! Jag skämdes nästan lite..! Men, medan in andra är praktiska och återanvänder dem - så är jag den kvinnliga varianten av Joakim von Anka.. och samlar dem på hög!! Lite galen är man ju.!
Jo, vi har rätt att få hemtjänst som avlastning.. men det är lite svårt att genomföra just nu! Men han blir sämre och sämre.. så det är nog bara en tidsfråga, innan han inte längre bryr sig om ifall någon kommer..!
Den där mjukglassen tog slut i morse.. kan du skicka flera? Nej, jag bara skojar! Den skulle smälta av all värme som jag känner för allt ditt stöd..Tack!! Kram..
inga m: Tack för de omtänksamma orden..! Men jag känner ofta att speciellt modig, det är jag inte! Bara en fru,mamma och människa, som försöker göra så gott jag någonsin kan..!! Avlastning är svårt ännu så länge.. men det kommer snart att komma dagar då...! Känns tufft..! Kram..
ingela: Tack för de rara och vackra orden..!! Men vi är alla beundransvärda på något sätt.. jag beundrar dig för den människa du är! Ge en annan människa sitt stöd och sin omtanke.. som du gör nu! Det är väl beundransvärt om något!!
Har DU också varit på Harrods? Usch, vad jag blir avundsjuk på dig och Christina! Jag vill också..!! Skönt att jag inte är ensam om att spara på påsarna! Kram..
gulligagumman: Den var säkert tjusig!! Plastglas.. de brukar vara ganska dyra, vad jag minns! Vi köpte ofta "Hammarplast" - och de var ganska bra och blev inte så repiga...! Ha det gott du också.. Kram..
majsan: Tack rara du.. för de fina orden! Men som jag skrev till ingela.. vi är alla beundransvärda! Även du som kommer hit och lämnar omtänksamma ord, som blir en livlina för mig..! Vad glad jag blir att jag inte är ensam med min papperslyx.. Kram..
plupp: Visst är det bra..! Kanske köpmännen har insett värdet av att ha en trogen kundkrets som kommer in och handlar... bara för att få en papperspåse? Vi kanske borde starta en klubb
"Papperspåseklubben" - va? Hur hippt låter inte det?? Hmm...!! Ja, det är inte roligt när något kommer surt efter - men så är det ju för oss alla..! Har du beslutat något för ryggpolaren än? Kram..
Elisabeth, en sak jag lär mig mer och mer (inte minst tack vare bloggen) är att skönhet, det är det som sitter innanför, det som inte syns för blotta ögat, i alla fall när det gäller människor.
Ja, det är faktiskt ngt väldans speciellt med papperspåsar. Man känner sig lite lyxig med en snygg sådan efter en shoppingrunda:)
Jag säger undgefär som Ella att vad man än säger ibland så låter det som petitesser. Ord räcker inte till liksom. Det måste vara upp och nervända världen för er titt som tätt men du; jag tycker att du är väldigt bra på det mest väsentliga; att se ljusglimtarna i tillvaron!
Kram Lallis
Kommer in och sparkar av mig mina röda....
kan ju inte smyga precis :)
Jo du, Harrods, fint som snus var det där och dyyyyyrt.
Men ett måste när man är i London.
Min dotter suckade för jag skulle åka upp allra överst och plöja igenom alla våningarna innan jag köpte en billig fryspåse, haha bara för att jag skulle handla där.
Dottern virrade på huvudet och tänkte, så typiskt mamma.
Elisabeth, ha nu en fortsatt skön kväll vännen min med dina kära.
God natt när det är dax ock så kommer kramen här
kraaaam
Jag växer av att läsa dina ord om mig. Även om jag inte helt tror på det själv, så intalar jag mig att en del måste finnas där. Annars hade du ju inte uppfattat det så. Kramar...
haha, du är som jag som blir glad över det lilla i vardagen men det är BRA! Det finns ju så mycket mer att glädjas över då.. som tex papperspåsar ;)
Härligt att höra att jag inte är ensam om samla på papperspåsar! Har hittills trott så *L*
Jag spar ibland också på plastpåsar jag fått på spännande och minnesvärda ställen ute i världen. Roligt ha osm minne men högen med pappers & plastpåsar tar alltför stor plats i mitt städskåp... men jag har så svårt slänga dem!
Papperspåsar ja jag tackar jag.. alltid blir de säkert använda till något i slutändan:-) Jag har oxså ett antal som jag sparat.. bra att ha då nöden är som störst..
Ha de gott
kram
Jag blir alldeles förtvivlad när jag läser om hur tufft ni har det. Jag vet - det spelar ingen roll att man VET att det är en sjukdom. Jag minns hur arg jag blev på gamla senila mamma - och ändå var hon gammal och dement och jag visste att hon inte ville tjafsa... men ändå... Och det här är din man och dina barns far... det är så sorgligt. Har du någonstans där du får "andas" och vara dig själv?
Jag log åt papperspåsarna - för en stund sen offrade jag en sån fin... höll i den en stund och kände efter.... till mina pappersstrimlor från tuggapparaten. Vill ju spara...
Jag är oxå förtjust i dessa påsar :)
Men jag samlar inte!
Men visst känner man sig lyxig när man bär på dom istället för plastpåsar!
Vilken jobbig dag ni haft allihopa,lider med er!
Hoppas allt varit bättre idag!
Kram vännen!
ella: Ja,så är det nog! Godheten är den äkta skönheten! Kram..
lallis: Men visst känner man sig som en ...ja, nästan Paris Hilton..typ! Med norrländsk dialekt...!!! Hmmm...
Tack snälla för din omtanke.. inget enda ord kan vara en petitess - alla ord som ges med värme och empati.. är en gåva - och bevaras för att bära i det svåra..! Kram..
christina: Tack snälla du för den berättelsen.. förstår precis vad din dotter tänkte.. du vet, min dotter hon skulle ha tönt-stämplat mig direkt.. jag som inte ens är "cool" i hennes ögon..! Kram..
gisan: Precis så är det min vän..! Kram..
anna: Ja, man måste söka halmstråna, eller.. papperspåsarna där de finns..typ! Kram..
turtlegirl: Åh, vad roligt att höra att man inte är ensam.. så du trodde också det?! Jag har bara papperspåsar inköpta i Sverige - men du kanske har lite mer ovanliga då...Kram..
pialotta: Ja, jag vet... kunde ju ha samlat på långt viktigare saker i livet.. men..så är det! Kram..
Bloggblad: Tack, med stor ödmjukhet för din omtanke om oss..! Det är svårare att prata, lättare att skriva om sin sorg och förtvivlan.. men mycket av detta har jag stängt in, och låst igen. Bara för att jag ska överleva helt enkelt.. sen försöker jag ju ändå glänta på locket ibland - men det är svårt..! Kanske får det komma sen - då inte SE bor hemma längre.. (gud va svårt bara att skriva det) Kram..
åsa: Åh, har du kommit hem! Vad roligt..! Har saknat en Åsa på kommentarerna! Hoppas du haft det trevligt därborta i BonBon-land? Kram.. (och tack så himlamycket för din alltid så fina omtanke..)
Angående papperspåsarna: jag är tokig i dem jag också!
Jag är så ledsen för din och Carolinas och SEs skull. Det gör ont i mig när jag läser om hur det kan bli hemma hos er.
johanna: Åh, du med! Känns skönt att veta att man inte är ensam! Jag trodde faktiskt det... åtminstone fram till att jag hade skrivit om det här, och såg att det fanns fler..
Tack snälla du för din omtanke.. det här är ju vår kaos-artade vardaag just nu.. så det är bara att ta sig igenom..! Dina ord värmde mycket, Johanna! Kram..
Har läst några av dina inlägg o jag sitter här med tårar i ögonen, förstår vad du o din lilla familj går igenom eftersom jag jobbat i äldrevården i 25 år.
Tycker så synd om barnen som sakta förlorar sin pappa o Du din älskade man, alla känslor o ilska som det för med sig, inte lätt för dig o speciellt för din 16 åriga dotter. Det är inte konstigt om hon blir arg o ledsen eftersom man reagerar så när ngn kallar en för fula saker, samtidigt får hon dåligt samvete efter att hon blivigt arg på sin pappa eftersom hon vet om hans sjukdom. Ja denna sjukdom som är djävulsk men jag måste säga att jag beundrar dig som kämpar på både för din man o tösen. Hoppas du/ni får en trevlig helg.
qristall: TACK.. för de snälla orden och din omtanke..! Jag blir så rörd av dina ord - att någon förstår! Du har jobbat i 25 år.. ja, då vet du också vad demens vill säga...! Tack snälla du, än en gång för att du lämnade en sådan vacker och bärande kommentar..Kram..
Skicka en kommentar