(Bild "Himlen är nära" Stina Wollter)
... det har jag, men inte ikväll! Den gick åt till att peppa Sven-Erik som, tack och lov hade glömt hela den fruktansvärda incidenten när han fått sova några timmar! Men han var inte deprimerad, utan det verkade som om händelsen hade lämnat kvar en sorgsen känsla hos honom... så jag fick tjoa och tjimma, "spela allan", ge honom lite extra medicin... och på kvällskvisten var även sorgsenheten borta.... och kvällen blev bra! Med två filmer, kvällsfika och mycket mys...
Min sorg... ja, den får komma lite sen, och eftersom...
Min energi och styrka.. ja, den måste jag ladda lite nu...
Sov så gott...jag ska försöka göra det...
12 kommentarer:
Jag önskar av hela mitt hjärta att den här dagen blir bättre för er.
Kram
Jag blir arg och ledsen!!! Nej varken på dig eller SE. Men för att det aldrig finns tid för dig någon endaste liten stund. Jag vill komma och ta med dig i bilen, "lämna in" dig på en skön spa-behandling och sen bjuda ut dig på restaurant och lyssna till vad som än dyker upp i ditt huvud för stunde. Styrkekramar...
Godmorgon! Jag hoppas verkligen att du fått sova gott och ladda om dig till dagen!
Måtte denna dag gå mer i lugnets tecken för er allihop...
Stora kramar på dig, vännen min!!!
Har ju på nära håll sett vad denna sjukdom gör... Det anhöriga säger är precis detsamma, att det värsta av allt är att se personlighetsförändringen... Fr en person som varit full av kärlek till en aggresiv okontrollerad helt oigenkännbar person.
Det tar tid att acceptera förändringen, förändringen som är oundviklig. Men du behöver stöd och avlastning. Du kan inte bära hela bördan själv... C kommer att behöva dig även när SE inte finns hemma längre.
Om jag bara kunde ge mig min axel att luta mot, låta dina tårar o smärta strömma... I mina tankar så finns jag hos dig där på natten i din ensamhet o i vargtimmans tankar...
Tårarna rinner när jag läser om din smärta...
Varmaste kramarna till dig min go'a vän
Jag har tänkt mycket på dig/er under min stavpromenad på morgonen.
Mina tankar kan jag dock inte få fram i skrift just nu - kanske inte någon gång.
Kraften får man, jag vet. Det gäller att använda den på ett sätt som är bra för både dig och den övriga familjen.
jag litar på att du gör det.
Dags för jobbet.
Idag är det många olika saker, men kul grejer så det blir nog bra.
Kram till dig, vi hörs
Allra goaste lilla vännen, hoppas att du sovit gott?
Varma kramar till er idag.
Kram
Hej Elisabeth,
Har läst din blogg ett tag nu och måste säga att det är något fantastiskt du gör som delar med dig av detta. Är säker på att det hjälper både dig och andra.
Håller med övriga kommentarer på gårdagens inlägg om att det förmodligen är bra att kunna skilja på sjukdom och din mans sanna personlighet. På det vackra ni haft gemensamt och det som sjukdomen nu gör.
Borde det inte finnas någon anhöriggrupp i närheten, där man får träffa andra i samma situation? Bara en tanke.
Ett bra slut trots en minst sagt "skrämmande" och kaotisk dag!
Fy vad jag lider med dig som behöver uppleva och se din älskade förvandlas till nån annan inför dina ögon.
Hoppas dagen idag har farit fram mildare med er!
Kramen på dig!
Jag läste ditt inlägg i går kväll... trött som attan... läser idag med och ser att det är lite lugnare. Det är inte lätt med denna hemska sjukdom.
Sänder styrka, energi och kramar!
Förlåt Elisabeth att jag inte kommit in här hos dig på ett tag. Orken har inte in funnit sig hos mig. Tänker mycket på dig.
Stor varm kram till dig / din vän Anita
Jag hoppas du får en bra dag idag och får fylla på dina förråd! Lite lugnare dag inte en sådan Bergodalbana som du precis varit med om! Jag önskar dig allt kraft och energi som du kan få! Du behöver någon som du kan gråta ut hos! Din kära syster kanske! Kramar Tussegumman
ella: Tack min vän.. och jag önskar att du kan njuta av din vila nu...Kram..
gisan: Tack goaste vän! Åh... vad jag önskade att någon gjorde just det.. och att jag hade möjlighet att bara åka iväg.. men det blir allt svårare! Kram..
maria: Tack vännen.. ja, här kan man aldrig riktigt veta hur stunden eller dagen blir, men vi får ta en dag i taget! Idag har det iallafall varit en lugn dag.. Kram..
dubbelörnen: Tack goa underbara vän!! Ja, det här med avlastningen är nog bara en tidsfråga..!
Varje gång SE har haft ett sådant här utbrott så väljer jag att lägga undan det, eventuellt skriva ner det på bloggen, och sen dra upp smilbanden.. för det är det enda alternativ som finns just nu! När den dagen kommer att SE inte kan bo hemma längre... ja, den dagen... men du har helt rätt: Carolina kommer att behöva mig då, kanske ännu mer än vad hon gör nu!
Tack för att jag får gråta ut hos dig.. nätterna är helvetet på jorden, som du förstår! Men gråt inte.. du har fått gråta så många tårar ändå, min vän.. Kram..
bollebygdsbo: Tack min vän.. ja, kraft kan man få från de mest olika ställen.. som nu.. från en blogg..från en vän..som du! Hoppas din dag blev så kulig som du tänkt dig..Kram..
christina: Tack vännen... hoppas även att din dag har varit bra! Hoppas också att du får sova gott, och mötas av ljuvliga drömmar! Kram..
anna-karin: Men tack! Dina ord betyder mycket, när tvivlet sätter in! För det gör det ju! Har märkt att det är lätt att börja tvivla på sig själv när man hela tiden lever i en situation som denna..!
Det finns en anhöriggrupp, men det går i dagsläget inte att åka på deras träffar.. då jag inte vill lämna Carolina ensam med SE. Det har ju varit några incidenter när jag har varit borta! Sen har jag inte riktigt känt mig hemma på de få tidigare träffar jag har varit på..!
Tack än en gång för din fina kommentar.. det värmde! Kram..
åsa: Tack vännen... ja, livet är just nu lite som en promenad med grus i skorna! Att se hur det blir allt tommare i en människas ögon.. det är tufft! Hoppas även att du har haft en bra dag.. Kram..
nina på johangården: Tack min vän.. allt du sände tas tacksamt emot!! Trött.. ja, men visst är det så somliga dagar, och kvällar! Man orkar bara visst mycket - och ibland orkar man inget alls! Kram..
anita: Tack vännen.. det värmer, och jag förstår så väl! Du behöver inte be om förlåtelse för något..! Ibland orkar man bara inte.. men du är så himla välkommen varje gång du känner att du orkar hälsa på hos mig!! Kram..
tussegumman: Tack min vackra vän.. dina ord bär så mycket! Idag har det varit en ganska lugn dag..tack och lov för det! Min syster bor 13 mil härifrån, jobbar heltid och har hus, 3 barn och gubbe... så jag vill inte besvära henne allt för mycket heller! Men jag vet ju att hon finns där, när/om jag behöver prata - vilket vi också gör ibland! Kram..
Skicka en kommentar