tisdag 27 maj 2008

Stockholmsresan...



... är bokad. Jag trodde aldrig det skulle bli...

Det känns som om glädjen ändå vill vara lite försiktig. Det har varit, och är så tufft emellanåt, så det är som om jag inte riktigt vågar ta emot de braa som kommer, när det kommer! För några dagar sedan var SE:s syster hit, imorgon kommer min syster hit, och sen så SKA VI ÅKA TILL STOCKHOLM!!
Tre händelser som betyder... ljusaste ljusa ljus! Sådant som man verkligen behöver när det är sorgligt omkring en.

Men Stockholmsresan ÄR bokad... tack vare en anonym bloggvän som gav oss biljetter, och Sven-Eriks kusin som lånar ut sin lägenhet (som f ö ligger mitt i City...)! Jag måste ärligt säga, att jag tror att de fick "input" uppifrån. Himlen har ju ett stort kontaktnät....

Jag vet inte hur jag ska formulera det här nu... men all godhet och omtanke som jag möter nu gör mig så... ja, jag vet inte... två ord.... förundrad och ödmjuk. Att det verkligen finns så goda människor... jag visste faktiskt inte det. Människor som ger MIG något utan att kräva något igen... ja, vet ni... jag får inte in det i huvudet... och jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det. Förundrad över att ni finns... alla alla ni som genom både ord och handling finns där... jag tar emot era ljus med stor ödmjukhet. Ödmjukhet... det vackraste ord jag vet.
Jag vet också att om Sven-Erik hade varit frisk... så skulle han ha varit precis lika förundrad som jag... !

Sen skickar jag... via mitt inlägg här och nu, ett mycket mycket varmt tack till den anonyma bloggvännen som gav oss biljetterna så att vi kunde göra denna resa.

.........

Nu skriver jag inte så mycket mer... jag har ingen ork kvar. Idag har nästan alla kartonger tömts... och allt annat som också måste göras har gjorts. Å än om det blev ganska lessigt här en stund på förmiddagen... så gick resten av dagen ganska bra.
Å jag måste skriva ner en dikt från en av mina stora favoriter, Carl Snoilsky:

"Ängsblommor senast jag bröt, och hem
I tankar gående bar jag dem;
Men handens värme då kom åstad
Att dufna hängde blomster och blad.
I källrent vatten de sattes -- och märk:
Det var ett sannskyldigt underverk!
De rätade sina små hufvud opp
Och grön stod stängeln med krona och knopp
Och alla friska, som i den stund
De spirat först ur moderlig grund."


En dikt som andades hopp...

11 kommentarer:

Anonym sa...

Hoppas ni får det riktigt mysigt och roligt på er resa!

Kram

Dubbelörn sa...

Dikten är så vacker... Härligt för er att ha något att se framemot!

Har mailat dig!!

Kraaaaaam

~ Eva ~ sa...

Härligt!
Det kan vara jättesvårt att våga möta ljuset och det där glada, när någonting mörkare finns bland tankarna och känslorna, men jag hoppas, hoppas verkligen att allt känns bara som ett ljuvligt ljus de där dagarna...som att andas in djupt, fylla på allt det som får stå tillbaka hela tiden för den naturliga sorgen som finns där över SE:s sjukdom...

Klart du får länka till mig vännen!
Det blir jag jätteglad för :-)
Jag läser som du vet ofta här hos dig...skriver någon rad ibland...så du är så välkommen att göra detsamma hos mig, hälsa på när du har tid, lust, ork och skriva en rad eller två när du känner för det.


VARM KRAM från Eva

Majsan sa...

Den här resan är er verkligen väl unnat! Visst finns det goda människor ännu =)) Du är en av dom, Elisabeth!
kramar

✿Ewa sa...

Så härligt att åka iväg några dagar! Jag ska hålla tummarna för att vår härliga sommarstad visar sig från sin allra bästa sida så att ni bara får njuta-njuta. Kanske kan vi ses?

Storakramar

Eleonora sa...

Tack gode Gud för den underbare bloggvännen som skänkt dig resan till Stockholm och äventyret! Jag önskar dig allt gott - bara det bästa vid ditt besök. Om du har tid så ring gärna.

Stor kram och lycka till med resan!

Gisan sa...

Ha det alldeles, alldeles underbart i Stockholm!!! Jag är inte alls förundrad att någon ger er biljetter till resan. Kom ihåg filmen "Skicka vidare" Nu får du/ni för sånt som du har gjort tidigare och gör hela tiden. Fast du inte inser det, så ger du varje dag. Du stöttar och uppmuntrar. Delar med dig av både glädje och sorg. Stora kramar...

Unknown sa...

Njuuut och var glad. Tycker det känns underbart att du får tänka på annat. Passa på att gå i Livrustkammaren och förflyttas till en annan tid. De har så fantastiska föremål där.

Jag är så glad för din skull.

Kram,

//Enastående mamma

Anonym sa...

Så härligt att det blir av. Välkomna till Stockholm får jag säga. Jag hoppas att staden visar sig från sin soliga sida. men även om det regnar finns det mycket att titta på. Det är så bra att det finns änglar eller hur.
Kramar från huvudstaden.

Anonym sa...

Kul med resa :) Ni förtjänar all värme och du ger så mycket tillbaka, du är helt enkelt värd det. En mycket fin gåva dessa biljetter.

Laila sa...

Vilken vacker dikt! :-)
Å jag är så glad över att människor i din närhet kan hjälpa dig. Ibland känns jag så ohyggligt långt bort...
Jag hoppas er resa blir underbar! Du vet var jag finns om du har en kvart över... ,-)