Å inte ens någon sol...

... som väljer att lysa idag. Idag, då jag hade behövt lite extra hjälp av den.... att lysa, att vara stark, att vara ljus. Det tycker jag känns lite trist just nu.... det är gruvligt nog ändå.

Idag ska vi åka till SE. Jonas (sonen) skjutsar och hämtar oss sen.. Carolina och jag har fixat ett påskägg som vi ska ta med oss ut till "lillfarsan". Vi ska vara där och mysa lite påsk med honom...
Å det känns gruvligt.... konstigt gruvligt. För en del, den största delen av mig, skulle vilja slänga mig om halsen på honom, gråta och säga att nu åker vi hem allihopa. Å allt det som är han idag skulle vara som bortblåst, han skulle vara precis som han var förut... han skulle ta jackan och bilnycklarna... och vi skulle gå ut till Volvon och åka hem. Hem till oss... där vi bodde förut.

Men jag vet ju... det är ju bara drömmar av längtan. Så kommer det ju aldrig mer att bli. Å det är ju det som blir så svårt. För att se honom sitta där.. krama honom... kanske har han fått skäggstubb... se om han behöver klippas... skoja med honom... höra honom skratta... känna hans hand.... allt det som är han.... men ändå inte längre... det är den lyckliga sorgens längtan. Det är de enda ord jag kan hitta för att beskriva det.... den lyckliga sorgens längtan.
Å allt vi kan göra är att vara tjohejsanglad när vi kommer.... för så måste det vara.

Det är därför jag tycker att solen kunde ha supportat lite idag....

..........

Igår blev en bra dag. Långfredag.
Vi fick besök av lilla barnbarnet och hans mamma E. De hade fika med sig... och vi fick en pratstund och lite påskbus.
Sen åt Carolina och jag en fint uppdukad påskbuffé. Jo, vi försökte nog övertala "påskfrämmandet" att stanna på middag... men de hade lite andra planer.

Så med lax, och påskskinka, röbetssallad, kokt potatis och tunnbröd... satt vi länge kvar vid köksbordet. Pratade om de underbara påsktraditioner vi haft... de lite tuffare som varit under de senaste åren... och om hur vi i den jämförelsen ändå är på väg åt rätt håll nu. Ett viktigt prat.. och en ännu viktigare insikt... med myrsteg framåt. Hon och jag.

Kvällen blev godis och tv-mys...