söndag 5 april 2009

Men jag glömde...

...en sak. En viktig sak. Nästan den viktigaste....

Vi kan skratta också! Riktigt så där så att man nästan börjar gråta.... då också.
Vilken dag det var minns jag inte.... och vad hon sa minns jag inte heller.... men Carolina och jag stod vid köksbänken, hjälptes åt med middagen.... och så bara.... vad det nu var.... så skrattade vi åt det roliga... skrattade så där så vi nästan inte fick någon luft... skrattade åt det tokiga och roliga.... och det kändes bara så skönt! Ganska så helt underbart härligt skönt!

DET är ett viktigt minne.... och roligt var det!

Tack Gud.

10 kommentarer:

chaos sa...

Humor är en välsignelse! Sån tur att den finns och sån tur att skrattet finns! Hur skulle vi annars orka vidare i en emellanåt grå, trist, sorglig och smärtsam tillvaro?

Stor varm kram till dig!

lisa sa...

Va roligt att höra att glädjen finns den också
Lisa

Nina sa...

Skönt att även få skratta!

KRAAAM!

Vida sa...

Det är viktigt att skratta också mitt i allt! Varm kram till dig

Isabelle sa...

Underbart!
Ett sådant tokskratt kan vara så förlösande. Och så klokt av dig att uppskatta och memorera det. Alla små guldkorn behöver sparas för att plockas fram när det behövs.

Ha det gott min fina vän. Stor kram!

Samtal från min trädgård sa...

Åh, vad kul, så ska man också ha det, bara tvärskratta över inget särskilt och när som helst. För det är ju livet: glädje och sorg, fast jag tycker kanske att du har lite väl mycket på sorgkontot, så nu är det bara att dra på glädjekontot här framöver.
Kramar till dig och Carolina.

Johbur sa...

Vad härligt det är med skrattsalvor! De behövs för att orka det outhärdliga. Känner så igen mig i det du säger om "rädslan, den kräkreflexhemska djupa rädslan, den finns där.... vad ska det bli av mig nu?" Rädslan i mitt fall handlar om ett annat öde, men jag känner den likadant.

Värme!
Johbur

Ingrid sa...

Så skönt att höra att ni också kan skratta mitt i all sorg. Hur jobbigt och svårt allt ter sig så finns det en och annan ljusglimt!!

Många kramar! /Ingrid

trollmor sa...

Utmärkt ! Kul !
Hörs !
Kram !
ewa

Eleonora sa...

Gråt och skratt följs ofta åt. Det är väl det som är livet kan tänka. Men humor och glädje är så livsviktigt. Det lyfter. Och man kan inte alltid gå och sörja - det orkar man ínte. Dagarna går ju vidare och vi med dem. Kram till dig söta lilla modiga mamma