... är det. Bara så.
Diska ensam. Duscha. Gå ut.
Gud, jag försöker... ser du det? Jag försöker verkligen att känna all tacksamhet som finns i världen.... hur bra jag ändå har det.... jag har Carolina.... kläder på kroppen... mat för dagen... jag har det. Men ändå.... det är ensamt Gud. Ensamt att vara ledsen.
Gud.... det vill bara guppa i halsen hela tiden. Å jag sväljer å sväljer...
Just nu skulle jag bara kunna ta bussen och åka iväg och hämta hem Sven-Erik. Jamen, nu ÄR det sorgligt värre.... Gud snälla. Jag blir så skitarg på mig själv.... men du vet Gud, det är inte lätt det här. Kan du komma med någe lite bra? Någon lite bra? För det är svårt att fixa sånt här ensam...
Men jag SKA dra ihop mig nu. NU ska jag göra det. För sen ska jag gå på ner på försäkringskassan... och ikväll har jag bestämt att jag och Carolina ska ha fredagsmys... med någe gott att äta.
Det ska bli en bra kväll. Tack ändå Gud.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Så jag känner igen dina ord och känslor här fast jag aldrig talar till någon gud eller ens tror,
men känslan och så det där tysta kravet att man måste vara så tacksam mitt i skiten. Jag är inte tacksam på det sättet, inte idag, inte under helgen men visst tacksam är man ju innerst inne, för barnen , att man har tak över huvudet, mat, ja någorlunda iaf, ändå är det så att ensamheten är fasansfull och värst under helgerna...Jag ska också dra ihop mig men det är svårt...och jag hoppas ni får en fin myskväll Carolina och du/fideli
Inga ord är tillräckliga nu. Men jag tänker på dig! Tänker och önskar att solen ska sända några gyllene solstrålar in i ditt liv.
Ta hand om dig, vännen!
Stor varm kram!
Idag var jag in till stan till min sjukgymnast och var klar efter en halvtimma och kom då och tänka på dig.Tänkte kanske jag skulle komma förbi en sväng men förvirrade jag minns ju inte riktigt var du bodde.
Ingen telefon hade jag med mig heller och förresten kan jag och vet inte ditt nummer.Var lite less och ville komma ut ut lite kändes det som.
Dottern tror sig ha sett vita granar på Rusta. Har du kollat in dem ?
Nu snart är det kanske klart med bilköpet . Det blir en volvo.
Saknar min gamla bil för den gillade jag verkligen att köra.
Kan förstå din ensamhet
kram på dig
ewa
Kan mycket väl förstå att det känns ensamt. Efter att ha varit ensamstående i några år så är jag fullt införstådd med det. Trots det har du nog en annan känsla än jag hade. Fast alla sätt att vara ensam är smärtsamma ibland.
Hoppas ni får en härlig fredagkväll och att helgen blir bra.
Kram Elzie
Du ska nog inte alls det. Bita ihop.
Det är viktigt att känna det man känner, vännen.
Tänker på dig.
KRAM!
/Lallis
STora varma kramar mot ensamhetskänslorna kommer här...
Man måste få vara ledsen också även om man samtidigt känner tacksamhet.
En varm kram till dig och hoppas ensamhetskänslan går över.
Kramar från Liv
Skicka en kommentar