tisdag 24 augusti 2010

Vi är hemma...

... nu. Jag orkar inte skriva så mycket. Å så vill jag inte minnas morgonen heller...

Jag hörde dunsen. Hittade henne liggande avsvimmad på golvet. Men hon vaknade till fort... och det var fullt med blod på golvet. Paniken. Paniken Paniken. Jag visste ju att hon hade mens... blött mycket mycket de senaste dagarna.. och under natten som varit så hade hon varit uppe 6 gånger.
Men efter att jag lugnat ner mig lite (och tydligen skrivit om det här... vilket jag inte har det minsta minne av... men som en vän oroligt berättade för mig via sms), så ringde jag sjukvårdsupplysningen och vi fick en akuttid på vårdcentralen.

Hon var så blek, lillgumman... skakig... och satt på toalettstolen. Jag var så rädd... hon också.

Jag ringde också pappa för skjuts... som kom som ett skott... trots att han inte var så pigg. (Han hade fått åka upp med mamma på akuten inatt. De fick inte stopp på blodet från ett yttigt pyttigt litet sticksår efter sprutorna som hon får varje dag nu. För tunt blod. Tack och lov så fick de stopp på blodet där, så hon kunde åka hem igen.)

Vi fick omedelbar hjälp på vårdcentralen. Man tog många många prover. Vi fick träffa läkaren snabbt.
Summa summarum... blodtryck och blodvärde mycket för lågt. Ekg bra. Sedan var det några andra prover som inte heller var så bra... men att vi skulle få en ny tid framöver igen.
"Äta och dricka ordentligt nu... inget farligt... äta cyklo-f... inte resa sig för hastigt... och ta det lugnt några dagar" var ungefär det hon sa.

Vi är hemma igen. Gränslöst gränslöst tack min Gud... för allt vad jag har... mina barn är det käraste jag äger. Å Sven-Erik förstås... alltid!!

..........

Sen... det här med vår ekonomi. Ibland händer det saker som man själv inte kan råda över... så som en trist försäkringskassa... förändrade utbetalningsrutiner... osv osv. Då får man bara lov att göra så gott man kan... och därför har vår ekonomi varit lite extra trist i sommar. Nog om det.

..........

Tack mer än in förstår alla ni som kommer med input, och kan läsa mellan rader. Tack!!
Å tack pappa och mamma... det blev ingen gröt ikväll!!

9 kommentarer:

Unknown sa...

Skönt att ni är hemma igen. Hälsa Carolina så gott ♥

Och skönt att Din mamma också fick komma hem igen, och att din pappa fick kraft att orka...

KRAM igen ♥
Eva

caja sa...

Kram/caja

trollmor sa...

Kram på er. Jag hoppas innerligt att det ordnar upp sig.Ingen ska behöva ha det så där.Å jag önskar vi bodde närmare varandra då hade ni fått äta här med oss.
Kramis ewa

Renée sa...

Usch vad jobbigt! Vilken tur att hon fick hjälp så snabbt.
Skickar många kramar till er bägge!!!

Samtal från min trädgård sa...

Bra att ni är hemma igen. Jisses vad förskräckt jag blev innan jag läst klart, men ta hand om er nu och kram till båda.

Elzie sa...

Vad gjorde man utan familjen i såna här fall? Platt intet. Jag är så glad att du har din mamma och pappa inom "räckhåll" som kan ge dig en stärkande hand emellanåt.

Skönt att gumman har blivit omsedd nu. Inte lätt att "äta rätt" när pengapungen är tom. Jag vet, har haft det likadant själv.

Ha det så gott.
Kram Elzie

Nonna sa...

Ja, nog känns det som om vi har en regering som inte alls förstår konsekvenserna av sitt handlande, men å andra sidan vilken regering har gjort det? Ändå tycker jag att Sverige blivit ett mycket kallare land - ett land där armbågarna blivit vassa som sylar och jag-känslan höjd till himlen. Runt-om-blickarna och de vänliga människornas hjälpande händer känns färre numera. Om man inte har mat så man får svälta sig sjuk så måste man ju i all sin dar få hjälp!! Kanske kan nu detta hemska leda till att ni får hjälp att se över er sits och få det bättre ekonomiskt. Bara oron för ekonomin är ju nog för att ta kål på folk.
Hoppas verkligen att det finns nån i er närhet som kan hjälpa er, fast man ser ofta att det andra som har det lika svårt som hjälper varann i pressade situationer.
Önskar er allt det bästa och måtte hon krya på sig fort, och måtte inte du oxå bli sjuk!
Kram Nonna

Anonym sa...

Vad skönt att tösabiten kom hem igen och att det inte är något allvarligt. Hemskt när ens barn inte mår så bra.
Hälsningar från skåne.

Bloggblad sa...

Men kära nån! Vilken chock - för er båda. Nu tycker jag att det räcker med tråkigheter för er del, jag hoppas att din dotter kryar på sig snabbt, och att du orkar stötta och pyssla om henne!