Rulla in sig i en tidning...

... kan man också göra. Det kan man när man kanske vill skämta till det, eller när man inte riktigt kan uttrycka sig som man tänkt.
SE sa det imorse... när jag frågade vad han gjorde. Jo, han hade "rullat in sig i en tidning"... och jag kunde inte mer än le för mig själv, och svara... "ja, det kanske man också kan göra". Balanserade mellan att förstå att han kanske skämtade... men att jag också förstod att det var allvarligt menat.

Det är så... ibland så vet jag inte riktigt vad han menar... eller vad han får allting ifrån.
Som det han sa sedan:
"Ja, inatt har jag spelat bort 600 000 tusen!" Å då var han helt allvarlig...
"Men... hurdå... vad har du spelat på då?" frågade jag. Som att frågan var berättigad att ställa, fast jag tänkte inom mig.... vart fick han det därifrån nu då?
"Ja, det skulle du gärna vilja veta va... men det var bara att plocka upp storbörsen..." svarade han. Fullständigt allvarlig.
"Jaha... så nu är du alldeles black då?" frågade jag.
"Jajamen... men här finns det resurser.." svarade han.
Då tappade jag alldeles tråden i hans tänk.... insåg att jag skulle byta ämne... men undrade fortfarande vart hans 600 000-kronors tänk kommit ifrån.

Förklaringen kom senare. Då jag fick veta att det idag stått i våran lokaltidning att någon hade spelat bort 600 000 kronor på internet. Å han hade ju "rullat in sig i en tidning" precis när jag ringde...
Så antagligen satt han och läste tidningen precis då... hade denna artikel framför sig... och så blev det hans egen historia istället!

Att rulla in sig i en tidning... kan ju faktiskt betyda att man sitter och läser i en tidning. Det är bara en fråga om ord...

Men visst var det lite gulligt också... på någe sätt!
..........

Igår kom Carolinas kusin Sofie hit på middag och film. Hon läser ju på universitetet nu... har stortenta på måndag... och det var nog bra för henne att komma bort från plugg... och bra att vi fick besök.
(Men det stör mig att jag blir så trött sen... som om luften går ur mig alldeles! Kuratorn har sagt att det är så.... man har inte så mycket energi över... oftast så går den åt till att bara vara, och försöka hantera tillvaron nu, att "leva mitt i sorgen", och skapa en ny vardag... och ja, det kan jag väl känna också... men ändå? Det stör mig! Roligt ska ju vara bara roligt!! )

Idag har jag varit på en promenad upp till mamma och pappa. De bjöd på fika och surr. Min lillebror K var också där... och rätt vad det var hade han plockat fram gitarren och sjöng både "Fattig bonddräng" och "What a wonderful world" för den lilla publiken oss. Himlens trevligt och roligt var det också... men liksom igår så var jag totalt slut på när jag kom hem... så jag dippade en stund på soffan... i flera mardrömsfria minuter! Jag behövde det.

Nu är kvällen här... Carolina håller på att träna på något dansschema... jag sitter i soffan och skriver. Trött.
Jag har varit upp på vindan och hämtat våra jul- och adventssaker.... och det första vi såg när vi öppnade den ena kartongen, det var "stora och lilla tomten"... Carolina och SE:s tomtar. Två små tjocka (fula) tomtar gjorda på flörtkulor, med röda ylletröjor, luva och halsduk.
"Mamma... min och pappas... vi skiter i det här ikväll"... sa hon bara. Vi stängde igen kartongen.
Det kommer att bli tufft det här...