... var det oslagbara teamet när jag var mellan 8 och 15... Speciellt oskiljaktiga var vi när det blev tråkiga semestertider...! Då var det vi mot världen!! Inga gråmulna regndagar eller oändligt långa bilresor som kunde hota oss...! Då var vi som starkast!
Men åren gick, och rätt vad det var hade det oslagbara teamet upplösts! De oskiljaktiga hade gått åt varsitt håll... några hade förändrats, någon ville inte förändras, och till sist någon som hade valt att helt enkelt gå vidare i sitt liv... ensam!
Så nu sitter man här... i tråkiga semestertider och känner hotet från ytterligare en gråmulen regndag... och saknar det oslagbara team som kunde rädda världen... Agaton, Kitty, Starlet osså jag!
Måndag...
Blev väckt med "kaffe på säng".. som blev lite knas! Idag blev det bara vatten...! Men när jag sa: "jaha, du hade liksom tänkt att det bara skulle bli vatten idag, eller?" så svarade han: "Nä, va mer bråttom å väcka dig". Så småningom blev det ändå kaffe...
Ganska bra SE-dag idag ändå... lugn o just nu...
Fick mess från x som frågade om vi skulle ta en fika...? (X är min vän, vars make också har denna förhatliga sjukdom... hon har det så så svårt nu, och jag gråter med henne...) Vi bestämde att vi skulle träffas på café Victoria... (gott fika var det, men sur personal.. som vanligt!) Det blev en vemodig stund - men så viktig... (Hon betyder mycket i allt detta svåra som vi delar...!)
Carolina hade städat och diskat när jag kom hem. Hon hade också bakat en hallonpaj, och varit med SE till mormor och morfar.. Hur hon hann med allt detta är mig en gåta - men åh, vad jag var stolt över henne... TACK snälla, min lilla lilla gumma..
SE och Carolina var till mormor och morfar och fikade... (Carolina berättade sen att SE varit glad och på bra humör..)
Bjöd mamma och pappa på middag... inget märkvärdigt, men Carolinas hallonpaj till efterrätt uppskattades mycket!
SE gick och vilade... och jag dippade på soffan... som vanligt!
Såg " I Spy" med ..... vad de nu heter..! Tusen-miljoners-gånger film det också... Men SE tyckte som vanligt att det var en bra film...
Pontus P och jag avslutade även denna kväll tillsammans - med zappakalja vid TV:n
Roligt idag: x-träff, carolina-gumman och hallonpaj...
Mindre roligt idag: nja, en ganska bra dag trots allt...
Tips: Mycket mysigare att fika på ställen där personalen är trevlig...
Till alla mina livlinor: Ni är alla tillsammans en länk till en kedja som bär någon igenom...
10 kommentarer:
Jag älskade kitty böckerna och vi fem och äventyrets....
Jag var nog lite pojkig så där nar jag var barn, kan nog i rättvisans namn vara det fortfarande... Okej då...
Skönt att det blev en relativt lugn dag för er, inga utbrott någonstans... Hur går det med dotras dator? Har sonen fått ordning på det?
Hoppas nu att dagen idag blir en riktig gulddag!!!
Stora kramar på dig Elisabeth!!!
Åh jag plöjde oxå Kitty och Starlet. Och Vi fem! Och en massa, massa annat. Jag läste mycket mer som tonåring än vad jag gjort som vuxen.
Din dotter är verkligen en riktig klippa. Hur gammal är hon? Hon imponerar på mig precis som hennes mamma. Kram.
Kitty och starlet och Min häst(tidning)
Var mina favvisar,fast vid 14-15 års åldern började "Mitt livs novell" ta över efter Starlet!
Kan tänka mig att det är skönt att prata med nån som verkligen VET vad du går igenom.
Vi andra kan bara tänka oss vilket helvete det måste vara och jag tror att det är så att man än tänker så är det jävligare IRL!
Hoppas du/ni får en bra dag idag oxå,det är ni verkligen värda!
Kram på dig!
Och förresten lite sol har vi haft idag och INGET regn!:D
oj vilka minnen, jag tror att jag läst alla Kittyböckerna. jag tyckte det var så spännande, sen hade dom alltid godischocklad med sig. hahaha
,,,,,,,,,,,,,,
hej Elisbarth, ja till och med en kopp kaffe kan räcka för att förgylla livet ibland.
Nja lite bökigt. men om du bara gör precis som det står, och var noga med att förbereda löken noga innan du stoppar den i soppan. ha du dessutom några ben att koka ur så blir det urgott.
Försök vetja, Du fixar det.
Kram på dig tillbaka Elisabeth
Ja, jag brukar undra vad jag var för typ.. Agathon Sax...hmm!
Carolinas dator ligger fortfarande nere - och hon har lite datorabstinens.. men hon får låna Jonas dator på kvällen när han åker iväg på sitt nattjobb! Tur är väl det..! En bra dag har det nog varit.. förutom surpulvädret, då förstås! Kram..
isabelle: Visst blir man lite nostalgisk när man tänker tillbaka...? Tack snälla du för din fina kommentar till Carro också.. ska hälsa henne det! Hon är 16 år, och börjar gymnasiet till hösten.. (o jösses, vad jag blev tvärgammal nu då!) Kram..
åsa: Ja, just det! "Mitt livs novell" läste man ju lite också..! Det är nog så för de flesta - att det är lättare att prata med någon som har samma erfarenhet som en själv...men inte alltid! Ibland kanske det är precis tvärtom! Jag vet inte riktigt..!
Å en till att gratulera - INGET REGN... hoppas nu att solen lyser hos dig än mer imorgon..Kram..
sofia: Ja, jag tror att jag läste de flesta också! Men godischoklad? Nu får du hjälpa mig... hade de det? Jag minns faktiskt inte alls! Får se om jag vågar... måste läsa igenom ditt recept igen! Kram..
Härliga böcker det där.. läste dessa flitigt som barnben. Nostalgi om något:-)
Måste vara skönt att få samtala med någon som förstår sig på, som Sickan skriver vi andra kan ju bara läsa dina ord och tänka sig in i det.
Ha de gott Elisabeth.. Men du vatten är oxså ganska så gott på morgonkulan:-)
Kram på dig
Åhh villken nostalgi...
Skönt att du har en väninna som du kan tala med och som förstår hur det är, det är guld värt.
Tack min goa vän för dina rara ord i min blogg.
Ha en riktigt skön dag idag
Kramkram
Du har svaret i mail
Exakt det numret av Starlet hade jag hemma. Det hade jag fått "ärva" av min kusin. Eftersom hon är 4 år äldre var jag mycket stolt över denna tidning.
Tack för besöket på min blogg. Jag kommer återkomma till dig många gånger. Kram
pialotta: Nostalgi..ja, ibland önskar man att man vore barn igen... då problemen inte var fullt lika stora, eller?
Det viktigaste vi har för varandra - det är att se varandra.. och med vår empati kan vi då också förstå..., tror jag iallafall! Ha det gott du med.. Kram..
christina: Ja, det är mycket som är guld värt - även mina livlinor! Dina röda skor lämnar alltid guldspår i sanden här... Kram..
cillirill: Jag har skrivit ett brev.. och svarat via mailen..
gisan: Tack själv för ditt besök! Du är alltid välkommen..
Vad roligt att du hade just det exemplaret! Lite kult med dessa tidningar!! Jag måste nog försöka få tag i något gammalt ex också, vore roligt att ha! Ha det så gott - du starka... Kram..
ÅSA: Förlåt.. såg inte förrän idag!! Tack snälla du för att du så bryr dig om.. bara en med stort gott hjärta kan kan göra så...! Kram..
Skicka en kommentar