... så även gemensamma familjetraditioner som varit viktiga - och som alltid varit ett "måste" i mitt och familjens tidigare liv. Nu är det inte så längre - och som vanligt är det barnen som tar mest stryk! I 16 års tid har vi alltid besökt Åsele Marknad och SE:s barndomshem (i byn Holmträsk, strax utanför Åsele...) I år kunde vi inte det...
Vår dotter, som har varit med i lika många år som hon är gammal, har tagit detta hårt... inte kunna åka på "marknan", inte åka till Holmträsk.... ännu mer som hon "tappar" för att hennes pappa är sjuk! Det är inte lätt, och inte heller särskilt rättvist, för en 16-åring att måsta tappa så mycket, på så kort tid!
Vi kunde inte åka i år... för jag har inget körkort! Min son har sålt bilen... och morfar är på resa.
Rader till Carolina...
Jag är så så ledsen, Carolina.... för så många saker! Att livet nu har blivit så svårt, att du nu måste inse och känna konsekvenserna av pappas sjukdom alltmer ... och att vi nu måste lita så mycket till andras välvilja och omtanke...
Men nästa år, Carolina.... då lovar jag att vi åtminstone ska ta oss till Åsele Marknad - för på något sätt ska du och jag hitta nya vägar tillsammans...
Älskade gumman, nästa sommar...
Torsdag igår... (sen kväll med...inte Luuk. Carolina och jag hade te/pepp-mys..!)
Vaknade - idag också, med kaffe på säng! Vi fikade tillsammans... som vanligt en mysig stund.
Nu är det jag som ser till att SE tar sin medicin - alla dagar! När SE började äta medicin (bromsmedicin, antidepressiva, blodtrycksmedicin) så kom han oftast ihåg att ta den själv, jag behövde bara hålla koll. Nu är det inte så längre... Att bara påminna "gå och ta medicinen" fungerar inte - för det har han glömt innan han kommer till köket! Så nu ser jag till att han får den i handen - 2 ggr om dagen... Så är det nu...
Sven-Eriks syster Britt ringde från Holmträsk (barndomshemmet som de nu övertagit) och ville ha igen nyckeln till "stora stugan". Sven-Erik har alltid haft en extranyckel dit, men nu efter övertagandet så förstår jag ju att de vill ha igen nyckeln. (Måste trixa/fixa det med SE - då nyckelknippan är så viktig för honom nu... nycklarna och börsen. Att bara be honom plocka bort en nyckel är inte alldeles enkelt...den är på något sätt så förknippad med hans identitet och integritet.)
Carolina tvättade sina kläder! Hon har gått från att mamma tvättar - till att tvätta själv! "Men herregud mamma, jag är 16 år... och då ska man kunna tvätta själv!" Så riktigt så - det är jag som har "skämt bort henne"... så nu var det nästan galgvarning med all hängd tvätt i hallen!!
SE och jag tog en promenad i det ljuvliga vädret. Nåja, några moln passerade förbi - men så länge de inte kom med regn så... Handlade lite på Willys... (Som vanligt så rörde sig våra samtal om det som fanns precis framför ögonen.... bilar som körde förbi, vädret, SE som läste högt vad som stod på vägskyltar och lastbilar... etc etc)
Middag - grillkorv och pommes frites. Lille barnbarnet David tyckte det var helt ok - så då var det väl det...! Inte min favoritmat men...
SE gick och vilade och jag dippade på rumssoffan... inte helt ovanligt som ni vet!
Såg action-ubåtsfilm på 3:an. Sett den OCKSÅ sisådär minst 15 gånger... typ! Men SE tyckte den var spännande... som vanligt huvudsaken!
Märkte att Carolina var tyst och deppad... när jag frågade sa hon: "Jag skulle så gärna ha velat åka till Åsele, mamma...?!" Hennes uttalande kändes som en sorglig önskedröm .... (och ännu värre kändes det när jag såg att hon hade gråtit...!) "Men gumman... nu fixar vi lite fika och mys-pratar lite!" Sa jag med bästa pepp-rösten...
Mys-pepp-fikade med Carolina... Tröst och stöd... det kommer bättre dagar!!! Nu är nu - nu är svårt - men så småningom kommer ett nytt nu, med mindre svårt och nya äventyr...
Roligt idag: morgonfika, SE-promenad och naturligtvis Carolina-tvättdagen...
Mindre roligt idag: försvunna familjetraditioner...
Tips: Köp mycket galgar om ni har tonårsdöttrar.... jösses, vad de har kläder!!
Till alla mina livlinor: .... någon måste hålla sin hand över mig - som har fått lära känna er, och få ta del av er omtanke och värme... livlinor som bär nu!
19 kommentarer:
Hello fren,
I like your site and content style too. I have also website please check and comment me :
www.glighthandicrafts.com
I am waiting your sweet comment .
Elisabeth:
Det är såå sorgligt när barnen förlorar... Jag vet ju, jag kan ju inte göra allt det jag vill med dem längre och jag kan förstå dig men jag kan oxå säga att jag på något sätt känner en viss tacksamhet för att SE inte kan förstå detta för jag vet ju att jag ofta klandrar mig själv, för att jag inte kan på samma sätt nu med minstingen, som jag kunnat med de stora pojkarna... Oj, vilken låång mening men jag behövde nog skriva den i all fart för att få ut den...
Jag tycker att du tänker så väl, att nästa sommar... Kanske kan man oxå erbjuda något annat?
Finns det kanske någon ni känner som bor i närheten av någon större stad? En egen utflykt för C???
Jag bara spånar naturligtvis!
Du bär på ett mod som är få förunnade, Elisabeth!!!
Jag är såå glad och tacksam över att jag sprang över din sida och fastnade där.
Trots alla "moln" så önskar jag er en guldströsseldag!!!
Stora kramar med ork, kraft och pepp!!!
Jag håller min hand över dig allt jag kan. Önskar jag kunde göra något för dig och C. Ge henne en kram från mig. Kramar...
Ja du Elisabeth,ni har det inte lätt nån av er.
Men du och dottern tar mest stryk för SE är inte medveten om hur läget är!!
Det verkar vara ett "galloperande" förlopp Herr A utsätter honom för!
Förstår att det gör ont när barnen hamnar emellan men vad har du för alternativ??
Som du säger att just nu är det så här..........men det kommer andra tider!
Det är ju skönt att ni kan prata med varandra (du och dottern) och inte glider isär
Önskar er en bra dag!
Här är det regn :(
kram på dig!
Stackars dig, stackars Carolina och stackars SE.
Tårarna kryper fram i min ögon och det gör ont att läsa.
Här kan man gnälla över en liten skitsak....men vad är det jämfört med ert lidande?
När någon blir sjuk för det med sig så mycket tråkigt och om det är till någon tröst så vet man att det brukar komma bättre dagar, som du själv skriver.
Usch, mina ord ekar avtomhet....svårt att formulera sig rätt, man vill ju inte att det skall bli fel och du skall bli ledsen, Elisabeth.
Du har nog som det är.
Men jag önskar dig och dina kära en skön lördag...
Ta väl hand om er.
Kramkram
Det verkar jättetufft för er båda! Ni skulle behöva göra en egen resa när tid ges så att ni har möjlighet att tillsammans tanka kraft och bara göra någonting annat. Strecka en dag eller helg i almanackan just för detta. Det är så viktigt så att ni orkar kämpa vidare och att du vet att din dotter får den tid som hon så väl behöver nu/Ha det gott och styrkekramar från Tussegumman
Elisabeth: Kan inte du maila mig på mlejonungenathotmail.com???
Jag har lite funderingar jag skulle vilja förmedla men inte som ett inlägg!!!
Stora kramar på dig min modiga vän!!!
När man är mitt upp i traditionerna tänker man inte på dem så som man gör när de inte är möjliga längre!
Så blev mina tankar när jag läste Dina rader om Åsele marknad.
Skickar över en tanke från en regnig Sola stad...
Turtlan
Hade inte Sverige varit så avlångt hade jag gärna kommit till dig och grillat:)
Kram min goa vän
Sov gott min vän och dröm sött!!!
Vakna till en ny dag full av möjligheter!!!!
Kram!
Kommer in och stoppar om dig....sov gott i morgon är en annan dag...kram
TACK för dina fina rader i min secretblogg (som jag inte vet var den nu finns, var inne just o den va puts väck). Har som tur en blogg till du kan komma till. Vet att du är en genom snäll och fin människa, värd all lycka i världen. Vet de bara!
Kram
Ja du käraste, käraste vännen min ett sådant knasliv det kan bli. Klart Carolina saknar marknaden,, men hon förstår säkert att det inte går och som du skriver så verkar du vara en peppmamma och ni tycks stå varann nära och kan prata i alla fall.. en del tonåringar kan vara hur besvärade av vuxna som just i den åldern..
men du.. finns det ingen möjlighet för dig att ordna så SE kan få tillsyn någon dagar så du och dottern kan bara vara och rå om varann..
Hur länge har du haft din man sjuk??
Ha de så gott du kan och mina tankar är hos dig oxså..
Vi har alla något i vår vardag att ägna tankarna åt.. dyker det upp en så väntar snart nästa..
kramar om
Stackars Carolina...
Men, som du säger, det kommer
bättre dagar o bättre tider...
Men ibland är det bara för
j**la svårt allting...
Men ni verkar ha en härlig
relation o kontakt med varandra!
Behåll bara den så löser sig allt med tiden!! :)
Jag lovar...
*styrkekramar*
*stor tröstkram till Carolina*
Hej Elisabeth, ja godnatt till dig med
Det här är ett känsligt ämne. jag vill inte att någon skall ta illa upp, men så här tänker jag om det här
Jag är inte så säker på att mitt tänkande är logiskt i traditionell bemärkelse. '
Jag tror på Gud och att det finns andra väsenden och världar
Eftersom jag tror på Gud, så litar jag på att Han tar hand om mig efter det här livet.
Men att döda människor fortfarande befinner sig på jorden, oförmögna att kunna göra något åt sin situation verkar vara ett "helvete" och går inte ihop med den Gud jag tror på
Du skriver en annan livsform och tänkande. Men för mig blir den inte mindre otäck för det. För den innebär ju fortfarande att vi kan fastna mellan himmel och jord.
jag tror att det finns människor som bluffar och människor som talar med något. Men jag personligen tror inte att det är döda människor. jag tror att det är något annat som inte är att leka med
jag vet att det är modernt att hålla på med andar och många människor är intresserade av det. Men det går inte att blanda den formen av andedyrkan med min tro på Gud och Jesus. det går inte. Förstår du hur jag tänker Elisabeth?
kramis tillbaka till min vän
Morning!
Tittar inom och levererar en önskan om att ni får en bra dag!
Kram på er!
Traditionerna blir plötsligt tunga. Det som tidigare var förknippat med glädje, förväntan och gemenskap blir som en seg massa att ta sig igenom. Jag skrev om det för ett tag sedan ... det har gått en tid nu och fortfarande är våra egna traditioner inte "satta" ... men det går. Stor kram!
sarita: Hello..
Thank you for vistit my site, and for your fine comments! But I can´t visiting your site - because it seems to be some connection problems. You are welcome to try again... Hugs..
maria: Ja, det är väl den största välsignelsen i eländet: Att SE inte kan förstå - för han skulle nog bara dö då!! Den relation som SE och Carolina haft - den var... ja, du vet! Om han förstod hennes lidande pga sin sjukdom.. det skulle han aldrig orka bära... så jag tackar Gud för att hans sjukdom förde med sig det symptomet också: ingen sjukdomsinsikt! Kram.. och guldpengar i kappsäck till dig..
gisan: Tack, dina varma tankar värmer.. som solens strålar! Tog dig på orden bokstavligen, och gav Carolina en kram från dig! Behöver jag säga att hon log... och ville att jag skulle hälsa en kram tillbaka så, Kram...
sickan: Ja, det är väl frontallobsskadan som rusar tiden..! Där finns ingen bromsmedicin som hjälper, och dessutom så går själva nedbrytningen betydligt snabbare än hans Alzheimer. Så att det galopperar - det gör det nog..! Hoppas VERKLIGEN du slipper regnet idag, och att solen värmer bort lite av din värk... Kram..
christina: Om jag gråter, så är det av tacksamhet för all värme och omtanke som du, och alla andra visar mig.. och vet du, ord av omtanke och värme kan ALDRIG eka tomt... de kan bara skänka glädje.. som nu! Kram..
tussegumman: Tack för din omtanke.. Du har rätt - det finns så mycket vi skulle behöva.. men vi har i dagsläget ingen som kan ta hand om SE... så det får skjutas på framtiden ett tag..! Ha det gott du med.. Kram..
maria: Tack för ordet "modig".. det behövde jag verkligen nu! Svar kommer på mailen.. Kram..
turtlegirl: Precis så tänkte jag också tidigare! Man vet inte vad man hade - förrän det är borta, eller hur bra det var.. så är det ju! Hoppas du får en härlig bilsemester... Kram..
christina: Ja, du vore verkligen så så välkommen!! Kram..
angel: Men.. har din blogg fått ben? Hmm.. väldigt secret alltså!! Skojar bara! Du är också värd all lycka i världen - så är det! Ha det gott.. kram..
pialotta: Tack snälla du! Vet att du har det tufft på din front också.. det har vi nog alla, mer eller mindre!
Tillsyn för SE är svårt... i våras åkte jag och Carolina iväg några dagar till Sthlm.. alla i min familj ställde gemensamt upp och ordnade tillsynen dygnet runt... Men de orkar inte jämt heller! Tänker på dig också.. och hoppas allt är så bra det kan vara.. Kram..
nilla: Tack snälla snälla du för dina tröstande ord och din omtanke..! Tycker synd om dig också som hade sett fram emot att få åka på Åsele marknad.. Carolina fick din kram.. och hon skickar en i retur.. Kram..
sofia: Jo, jag förstår ditt tänk! Precis som du så tror jag på Gud - det har jag alltid gjort. Men jag är inte speciellt religiös i den bemärkelsen för det - jag har min personliga tro och styrka inom mig - den bär mig nu.
Jag är lite som min mormor och mamma.. En god, förlåtande Gud som har lite humor.. som aldrig fördömer och ger styrka när vi söker.. Helvetet, som det beskrivs, tror jag inte på alls - om det finns någon typ av helvete, så är det väl många gånger eländet vi har på jorden!
Ungefär så...lite kort men.. Ha det gott min vän.. Kram..
christina: Måste gå in och läsa hos dig igen märker jag... för nu stod det alldeles stilla.. Ha det gott min vän.. Kram..
Hej igen kära Elisabeth!
Sicken driftig dotter du har... själv kan jag på min höjd lägga in kläderna i tvättmaskinen och tryckta på start (menas: allt annat är inställt av mamma sedan tidigare).
Men när det kommer till städning och matlagning så väger jag helt klart upp det ¨dåliga.. tror jag! :)
Hursom, nu är jag hemma!
Skicka en kommentar