torsdag 5 juli 2007

Vet du vad änglar gör...



... för oss som har det lite tufft här i världen? Vet du hur de gör? Tror du, liksom jag, att de bara svävar osynligt omkring oss, värnar och skyddar... svingar sitt magiska änglaspö för att hjälpa oss i stunder av nöd..?

Så trodde jag nog... tills min syster gjorde något för mig. Gjorde något som bara en ängel skulle ha gjort... och hon är varken osynlig eller har något änglaspö... och hon hjälpte mig mitt i det svåra!

Carina....

Om jag bara med en enda bokstav, med ett enda ord, eller med en enda mening ... kunde tala om för dig hur mycket det betydde för mig. så skulle jag skriva en hel bok... med ordet TACK! Inga andra ord finns, eller räcker till... och jag funderar allvarligt på om du har osynliga vingar och ett änglaspö gömt någonstans... TACK älskade syster...

Du gav Sven-Erik några dagar av glädje, här och nu... minnen som han ska gömma i sitt hjärta!

TACK älskade syster

9 kommentarer:

Anonym sa...

Fint skrivet!!
Det var verkligen väldigt fint gjort av henne att åka iväg med er!
Men det är ni värda!
Kram från ett regnigt skåne!

Anonym sa...

Änglarna finns ofta där man minst anar :) Det låter så fint och vilken underbar syster som gjorde detta för er...Ha det så himla bra:) Kram

Anonym sa...

Älskade lilla syster! Tack för de fina orden men jag är varken en ängel eller djä... Jag har bara gjort det som vem som helst skulle göra för att glädja/hjälpa de man älskar.
Snälla, du behöver inte "skriva mig det på näsan" det räcker med att jag fick vara med på resan och dela eran glädje och se era förväntansfulla ögon inför detta äventyr.

Ni fick mig att se Raja och allt runt omkring denna resa med andra ögon. Nämnligen:
Carpe Diem.
Fånga DIN/ER dag. Gör något vettigt av den, ta den inte för given. Ta inte dina kära och nära för givna. Det kunde ha varit min eller min käras "sista resa". Var tacksam för idag, imorgon kan det vara försent.

Så det är jag som ska säga tack och jag kommer alltid att minnas denna resa i mitt hjärta.

Har du tänkt på att när du pratar om "den sista resan" kanske inte alla förstår vad och hur du menar? Det kanske är många som tror att du talar om "den sista resan innan SE dör"? Men som jag kan förstå och vad jag tror du menar är: "den sista resan som ni gör tillsammans innan SE försviner mentalt in i sin sjukdom".
Sista resan där SE kan vara med mentalt, känna och reagera på alla de minnen som fortfarande finns kvar och som ni båda fortfarande kan dela.
Vi vet ju inte hur lång tid det är kvar innan SE:s sjukdom tagit överhand och han försvinner i sin "resa på glömskans hav". Det är ju långt ifrån alla som vet hur grym "Herr A" är mot sina bärare och dessutom det snabba förlopp en framlobs demens har. När man vet detta så tror jag att man får en större förståelse för vad du pratar om, när du pratar om den "sista resan".

Jag hoppas du förstår vad jag pratar om och jag ber om ursäkt för att jag är så dålig på att stava men du är ju van, eller hur?
Super kramar å tack.
Love Cia

Anonym sa...

Jag blir rörd över hur oerhört uppriktigt tacksam du är mot din syster. Både hennes generositet och din tacksamhet är vackra som få saker.

Christina sa...

Finner inga ord...bara så underbart att läsa.
Om man någon gång har tvivlat på människan, ja då kan man sluta med det för efter detta som jag läst här så finns det inga tvivel.........
God natt vännen och dröm vackert.
Kram

Anonym sa...

Du skriver så tårarna rinner ner för kinderna, så gripande. Vi är alla änglar på ett eller annat sätt.

Änglakramar till dig från mig

Elisabeth sa...

åsa: Tack snälla! Alla människor är värda att få ha det bra...Regnet är nog på väg hit upp nu.. Kram..

annika: Ja, det har du rätt i! T ex alla änglar/livlinor som jag hittat i blogg-världen som du.. Ha det himlabra dum med.. Kram..

anonyma systern: Som nog inte är så anonym längre...!Du har så rätt när du skriver om "den sista resan" - precis så tänker jag, och precis så är det! Du skriver, och förklarar det jag känner, och hur det är.... så så bra!

Sen... är ju det här min blogg - vilket betyder att då får jag skriva vad jag vill...och då gör jag det: JAG SKRIVER DIG PÅ NÄSAN ATT DU ÄR HELT FANTASTISK..! För att du är det, och för att jag tycker det...!!

Be aldrig mer om ursäkt för stavningen syster.. du har blivit så bra på den! (För de som inte vet: Min syster hade stora problem med att läsa och skriva när hon var mindre.. men det märks ju verkligen inte nu, eller hur?)

Jag älskar dig.. Kram/sys


johanna: Ja, den tacksamheten ska jag bära så länge jag lever..! Men så är det nog... alla gåvor som ges med äkta generositet - och tas emot med äkta tacksamhet... de knyter band och bygger broar..!Kram..

christina: Ja, visst tvivlar vi på människor och världen ibland... men vips.. så dyker det upp något som gör världen lite ljusare igen, som nu.. önskar dig vackra drömmar varje natt.. Kram..

angel: Tack! Ja, på den här bloggen finns det många änglar som kommer och hälsar på... du är en av dem! Kram..

cillirill sa...

skulle skriva en kommentar men det känns som om jag inte behöver det. Det jag ville säga finns iallas andras kommentarer. Jag är också så tacksam för att Carina fanns o kunde ta er med

Elisabeth sa...

cillirill: Tack snälla! Ja, utan Carina hade det inte blivit någon resa...! Ha det gott.. Kram..