... kom jag på nu. Ett annat fragment...
Det är så så så svårt med det. Att hitta viljan. Viljan att ha det så här nu. Jag har inte bett om det... jag balanserar mellan att önska mig tillbaka till det jag hade... och insikten om var jag befinner mig nu. Känsla och logik är en svår balans...
I vår lilla lägenhet... i vårt lilla nya liv... så finns bara nu. Det är som att lära sig gå igen...
Overkligt... ett ord som vi ofta använder nu. Viljan att acceptera det overkliga känns rätt långt borta... gör man det någonsin? Jag tror att så länge känslan av overklighet finns, så kommer det också att vara en lång väg till att hitta viljan.
Men en dag... då SKA jag hitta viljan igen! Då har jag hittat den igen...!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
30 kommentarer:
Tack snälla Elisabetg för dina ord hos mig. Jag blir mållös, men väldigt väldigt glad. kramar
Det låter lättare än vad det är det där med att hitta sin vilja att orka! Men som du säger kommer den bara du orkar vänta./Stor och varm kram alltid!
God morgon hjärtat.....
Jag har så svårt att sätta mig in i hur ni har det men på ett sätt kan jag ändå förstå.... Att veta att ens älskade finns men inte är tillgänglig... Som inte minns ert hela liv tillsammans. Jag förstår att ert sorgearbete tar tid och det måste få ta tid. Ni ser små ljusglimtar här och där och det är ändå något bra.....Jag önskar att det fanns något mer jag kunde göra än att bara skicka små ord ibland. Tycker så mycket om dig och vill inte att du har ont......
Hoppas du får en bra dag idag Elisabeth.....
Kramar i massor =)
Kram - tänker på dig.
Tack söta du för din kommentar hos mig. Har nu gett en lååång förklaring på heggwhitesmannen :)
Ja du, en vän berättade för mig att när hon var barn så sa hennes mormor att hennes vilja satt i ett träd i skogen...
Den var väl lite för stark för den tiden kan jag tro.
Men det är just viljan som för oss från mörker till ljus tänker jag. För utan den kämpar vi inte på som vi gör för att vända skutan, trots att det är både tungt och lätt att känna eller tro att man har tappat den.
Jag tror at din vija finns så stark innom dig, den är så integrerad i dig att du knappt tänker på att den finns där. Och nu aldeles nu när du skrev raderna i bloggen så gick du medvetet in i nästa steg i viljekraften...
Sörja gör man och ska göra, men med vilja kan man komma till nästa steg. För det är såhär det kommer att vara med dig och maken nu. Han är där och har det bra, du är här och ska finna glädjen igen.
Att riktigt förstå varför och hur det blev som de blev, det tar nog ett liv och mer därtill att förstå om ens då.
Inte så lätt att skriva det som är lättare att prata om och är så stort. Önskar att du tolkar mig rätt :).
Kramar i massor vännen!
Jag tror säkert att du kommer att hitta viljan att se framåt med tillförsikt en vacker dag. Du har ju så mycket av livet kvar framför dig statistiskt sett.
Sen tror jag inte att man kan hänga upp hela sitt liv på en enda människa. Sitt egna liv är ju det enda man har och det måste man ju försöka göra det bästa av även om det är svårt. Jag önskar dig all lycka i fortsättningen.
Kram/Musikanta
Det vet jag at du kommer att göra tids nog.... kramar Bittan
Vännen, jag tror med all säkerhet att du hittar viljan igen.
Har börjat så smått med min blogg igen......
Ha det riktigt gott och en värmande kram kommer här
Kramkram
Hej min vän! Har läst och uppdaterat mig..och ja..det kommer en dag..en dag..då acceptansen finns, då man kan ta nya steg, i nya riktningar..inga lätta steg, men de kommer...du är värd att få njuta av lyckan igen, den blir inte den samma som förr..den blir ny..var dag blir ny..inte en förrdag..jag är lycklig igen..efter min separation, som inte på något vis kan jämföras med din situation, de liknar varandra..någon man älskade orehört, är borta..onåbara..skillnaden är att du blev inte lämnad frivilligt..min kärlek lämnade mig för att hans kärlek var borta, men min var inte det...din är kvar, SEs också, men annorlunda..liksom min "nya" kärlek..STOR kram, och tack för dina fina ord hos mig..alltid..
...Elisabeth, vet du hur jag tror...jo, att viljan den vilar sig där inuti din själ, och blommar ut...för ett ögonblick...en stund...rätt som det är...bara sådär när allting hamnar i en balans...inte tvingas fram, utan hamnar i sin gilla gång, fastän den där gilla gången är som ny...och ändå bekant, för den är...Du...
Och...jag har inte läst den boken du skrev till mig om, men jag ska absolut leta reda på den...jag blev nyfiken...! :-)))
Varm Kram från Eva
Hoppas tisdag blir en bra dag för Er med besök av faster.
STYRKEKRAMAR från mig
glömde en sak min vän...du har viljan idag också, det kanske inte var den du sökte, men den du har har du iaf..viljan att vilja försöka, ta små myrsteg, vara idag, leva i morgon också, det är en mycket STOR underbar Vilja..här och nu...Jättekram igen...
Idag tisdag och då får ni besök. Jag hoppas att det blir sköna dagar med skratt och vänskap. Att ni kan dela både det som är svårt och att ni också kan få må gott tillsammans för det behöver ni så innerligt väl.
Viljan har du i dig hela tiden den är bara lite svår att få syn på. Men jag lovar att den finns där.
Kramar
Kära Elisabeth, du kommer aldrig att kunna radera det som hänt, men du kommer att kunna acceptera det som hänt.
Acceptans är ett begrepp som är svårt att se då man är mitt uppe i en svår sorg. Hur ska du kunna acceptera det som hänt ?
Jo, genom att inte lägga din energi på att försöka få tillbaka det som varit. Eftersom det är omöjligt.
Att försöka acceptera "läget" precis så som det är, tillför dig mer energi att gå vidare. Vi kan inte göra något åt att människor som vi älskar blir sjuka eller dör ifrån oss. Där är vi maktlösa som människor.
Vi lever alla i något slags välkänt mönster som vi omedvetet lagt upp livet efter. När det störs av "något" som kommer utifrån,tex sjukdom eller död, så känner vi oss misslyckade.Det blev inte som vi tänkt. Men då får vi tänka på att det är ju de positiva "sakerna" som vi vill skall styra våra liv.När det negativa kommer in i våra liv blir vi frustrerade och "vill inte", vi har inte bett om detta, vi vill ha tillbaka det som var bra, det goda. Vi känner ett misslyckande med hela livet.
Det är just här som acceptansen kommer in. Vi måste såsmåningom acceptera det som hänt. Låta de känslorna vara som de är. Det betyder inte att glömma, absolut inte. Utan bara att acceptera det man inte kan förändra.
Du har en stor vilja att komma vidare Elisabeth. Du kommer att kunna göra det. Börja redan idag med att tyst inom dig säga: " Jag accepterar det som hänt, jag kan inte göra något åt det och jag tycker inte om det, men jag accepterar det."
Tack för rara fina ord hos mig.
Kramar i massor
Nalle
Visst kommer du att hitta viljan igen. En dag kommer du att känna lättnad när sorgen viker undan en smula, när livsglädjen börjar pirra lite djupt inne, när du känner dig riktigt levande igen. Den dagen kommer, Elisabeth! Jag önskar att den kommer snart.
Kram från Maggan i Laxå
Du kommer att hitta viljan. Jag tror föresten att den någonstans redan finns där, för utan någon vilja hade ni inte tagit er fram i vardagen. Och det gör ni ju faktiskt!
Kramar.
Javisst, tror säkert du hittar viljan. Någon dag finns den bara där.. Du är så pass ung fortfarande och att inte tro på framtiden, trots din mans sjukdom är ju att bara önska livet av sig själv.. du har trots allt många år kvar av ditt liv och din dotter finns ju vid din sida.. Tror du behöver lite vänskap i andra människor, komma ut i livet och känna glädje tillsammans med andra:-) har du inget jobb du kan falla tillbaka på.. tror inte jag hört något om det, men kanske något jag missat bland denna djungel av bloggisar.
ha de fint o leta viljan.. den finns där:-) Kram på dig
Ja det är märkligt för någonstans hittar man viljan igen men kanske inte just den viljan, för viljan består nog inte av att vilja ha det dåligt på något sätt utan kanske mer viljan och orken att fortsätta kämpa. Just ordet overkligt passar så bra, för under flera år trodde jag ibland att jag skulle vakna och finna att det vara var en mardröm men den mardrömmen var i vaket tillstånd tyvärr. Du finner din vilja, kraften hardu redan även om den går ur en med jämna mellanrum
Vill titta in och önska er en god natt och att ni får en bra dag i morgon. Du hittar snart viljan men den kommer att komma när sorgen kommer in i en annan fas...Tro mig. Det är tufft nu men det blir ljusare igen. Ha det gott min vän det går inte en dag utan att jag tänker på er! Många kramar från Tussegumman
Viljan är en nyckel. Utan den står vi oss ofta så slätt. Utan vilja är det svårt att uppnå det vi vill.
Allt för ofta ersätter vi det med måsten och borde. Men det är vad vi vill, vår vilja som kan driva oss framåt.
Jag hoppas att du hittar din vilja.
.....
P.S.
Jag har för första gången antagit en utmaning och undrar om d vill göra det också?
kolla http://enbart.blogg.se/2008/august/080806-enbart-utmaning.html
Att finna sin vilja, det man vill är så centralt. Ibland följer vi det v borde, det vi måste men det är inget emot vad vi vill.
Jag hoppas att du finner din vilja!
...
P.S. Jag har för första gången antagit en utmaning och sänder den vidare till dig.
Kolla http://enbart.blogg.se/2008/august/080806-enbart-utmaning.html
Vilken vilja du uppvisar! Att hitta nya vägar, nya dagar. Det är en tung väg du vandrar på. Men man kan inte göra det bättre än du. Jag går med dig! KRamar...
Att hitta viljan och motivationen är inte det enklaste.Ni har ju blivit snuvad på själva livsfärden på något sätt.Det är tur att så länge ni minns de goda ni hade tillsammans så finns det något gott att tänka på och kanske glädjas över det.Sedan att svänga in på en ny okänd väg där du inte ens har en karta över är jättesvårt och därför blir det små små steg i taget för dig o din dotter.Skynda långsamt det är allra bäst så ni inte får punktering på alla hjul.Stanna upp ofta och minns det goda.Fina minnen kan göra en stark och då kanske till slut kommer viljan att komma vidare.
Kramisar ewa
När det känns rätt för dig, så kommer viljan tillbaka.
Viljan att orka
viljan att förändra
viljan att förbättra
vilja att börja om igen
Viljan kommer tillbaka, men du vet inte när - plötsligt en dag är den kanske bara där. Men ge dig tiden att sörja ut först.
Tänker på dig. Stor kram
Såg din blogg idag för första gången. Oj vad den tog tag i mig, jag önskar dig allt gott!! Du är otroligt stark som delar med dig av din svåra situation! Kram!
Här kommer lite påfyllning av styrke- och omtankeskramar!! Ta hand om dig min vän.
Tittar in med kramar och tankar...
Viljan ha det såhär skriver du...
Men måste ni vilja ha det såhär?
Just nu menar jag?
Det känns som om det blir ytterligare en sak som bara kräver en massa energi.
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva men på nåt sätt så tror jag att du förstår hur jag menar.
Stor kram på er
Men oj, vännen, inte brukar du göra uppehåll i bloggandet?! Hoppas att allt eller ja, så mycket som kan vara, är okej med er. Det är så att det är nog att det är viljan som kan saknas i mellan åt, oftast är det nog viljan som ställer till det för orken, fast ibland kan det vara orken som lägger krokben för viljan oxå så... Stor kram på dig vännen min!!! Hoppas på en fin helg för dig, så fin den kan bli!!!
Tittar in till dig och önskar dig styrka och mod.
Skicka en kommentar