Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En dagbok för livet
Min mailadress
Om mig
- Elisabeth
- Tjej och mamma på snart 50 år... Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum... Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
Byggstenar i mitt liv
- Små och stora tänk (41)
- Talar till mitt hjärta (91)
Bloggarkiv
-
▼
2008
(400)
-
▼
augusti
(27)
- Nu är kvällen här..
- Fredag, inte...
- Så tårarna rann...
- ... fragment av ett telefonsamtal.
- Vi hade fest...
- Man måste skriva...
- Glamour...
- Det var ett vackert möte...
- Sångerna om kärlek.,
- Hos Sven-Erik idag.,
- Svärmor...
- Ensam är inte stark. Det vet alla.Därför vill jag ...
- Jag tar lite bloggrast.Känns lite mycket nu...
- En vaxpropp...
- Vi vet...
- Fredag igår...
- Dumma läkare...
- Läkarbesöket...
- Titta framåt...
- Två stenar...
- Det finns ett fotografi...
- Faster B-dagarna...
- Hitta viljan...
- Det är svårt att skriva nu...
- Jag-och-Carolina-dagar...
- Kompisar...
- Ord är viktiga...
-
▼
augusti
(27)
Mina länkar
- ALZHEIMERFONDEN
- Belenas hem på nätet
- Bloggblad
- Christina
- Det stora i det lilla
- Di The Queen
- Essemias värld
- Hallongränd 4
- Hjärtebarnsmamma
- Kicki
- Lantluft
- Maggans blogg
- Marskatten
- Min dotters blogg...
- Musikanta
- Nina
- Plommenad
- Ruta Ett
- Tokiga tankar / allvarliga funderingar
- Trollmor
- Trolltyg och Änglaströssel
- Tussegumman
- chaos
- gnällspikar och livsflanörer
- isa bloggar
- the adventure for life
- ullamonas blogg
3 kommentarer:
En vacker bild...som jag önskar att sorgen under ytan kunde skingras ur...bara försvinna...
Varm kram från Eva
Tre generationer samlade i en kärleksfull bild. En fin bild att spara. Men troligtvis också en bild som smärtar att tittat på kan jag tro?! Stora kramar...
Tänk att om man inte visste om att han är sjuk så skulle man inte se det på kortet!/Kram
Skicka en kommentar