torsdag 13 maj 2010

Kristi himmelsfärdsdag 2010...

... skriver jag som rubrik. Ser lite tråkigt och ointressant ut med en sådan rubrik, men jag hittar ingen bra rubrik för att sammanfatta dagarna som går... det tunga och svåra som händer... och jag hittar heller inga ord för att skriva om innehållet i dessa dagar. Å hur många gånger har jag inte raderat och skrivit om dessa få rader nu...
Jag vet bara att jag vill lämna de dagar som gått... hitta på det bästa jag kan för att överleva dagen... och bara skriva om det ljusa och roliga.
För vem... vem... vill bara läsa om elände och tungt??? Inte då jag, iallafall!! Inte då våren står för dörren... inte då solen strålar utanför sovrumsfönstret... inte då jag ska hitta på den bästa Kristihimmelsfärdsdagen... och absolut inte då vi så bra håller hoppet uppe med den förestående Stockholmsresan!!

Vad ska jag skriva????

Tar mig en påtår och funderar lite...

5 kommentarer:

Kersti sa...

Kan jag hålla dig i handen en liten stund. Så jag tänker på er långt där upp i norr. På att jag så gärna skulle vilja kunna vara om än ett litet men ändock stöd på något sätt. Jag tror att det är bra att du nu säger det högt, Jag orkar inte. Att det är bra att du släpper ut sorgen. Och i som finns här runt ikring vi orkar visst läsa om det eländiga. det är ju så att det jobbiga kommer ut när det är lite bra för då klarar man att ta hand om det och det gör du det är jag alldeles säker på. Ses vi i helgen? Kram.

~ Hennes Rum ~ sa...

Hej vännen...

Jag tycker att Du skriver om sanning, och verklighet...och den kan vara vemodstung, med små ljusglimtar...som Din.

Och i allt det Du skriver så finner jag den där raka linjen i Ditt sätt att vara, som jag tycker om, och därför återvänder jag hit och läser.


STOR KRAM ♥
från Eva

Anonym sa...

Tänk, man eller jag kanske jag ska skriva istället, tror alltid att när våren kommer då minsann! Och så ser jag mig själv pigg som en lärka framför mig...istället är jag mer lik en gam i hållningen och det dropppar ur näsan..är förkyld.

Vad jag menar med detta, jo "bara för att" det är vår behöver det ju inte kännas bäst. Men kanske om några dagar, då kanske...

Hjärtekramar i massor
e

Lisbet sa...

Du skrev riktigt bra!
Och tack för det fina du skrev åt mej. Du har ett stort hjärta.

Elisabeth sa...

kERSTI: Åh, min vän... du får så gärna hålla mig i handen! Tänk så rik jag är med sådan vänskap... tack snälla snälla du! Så är du ett stöd.. ett bärande. Jag har aldrig någonsin sagt de orden "jag orkar inte", så jag försöker börja träna på det nu. Å tack också för din tro på mig... Kram.. och jag mailar dig.

mORMORSHEM: Tack min vän! Jo, men det är ju det som är så trist.. när verkligheten bara ser ut som "natta i näsåker", att man inte kunde få skriva om glada och lyckliga dagar istället! Tack också för att du ser, kanske mer än vad jag gör just nu... Kram..

aNONYM E: Jo, men så är det ju.. precis som om våren skulle vara den självklara presentförpackningen med ett innehåll av ett nytt och kuligare liv... å så är det ju inte riktigt. Fast å andra sidan så visst blir det lite mindre tungt med solstrålar än tunga regndroppar... Krya på dig, min vän! Kram..

lISBET: Tack själv, min vän. Inte vet jag om mitt hjärta är så särdeles stort men jag försöker att följa det, så gott det nu går... Kram..