onsdag 27 februari 2008

Att se när någon har det svårt...

... är en gåva! Jo, jag tycker det! Om jag ser och förstår när någon har det svårt så har jag fått en gåva. Den är min att förvalta.... och jag kan välja om jag vill använda den kunskapen till att göra något för den människan. Jag kan också välja att inte göra något... men då har jag varken sett, eller förstått den gåva jag fått! Att kunna göra något för en annan människa måste väl vara den största gåvan av alla...


"Var och en skall ge som

han har beslutat i sitt hjärta,

inte med olust eller tvång,

ty Gud älskar en glad givare."

(2 Korinthierbrevet 9:6-7)

Att ge.... vad är att ge? Från sitt hjärta...! Spelar det någon roll vad det är man ger? Nej, det gör det inte!! Ett vänligt ord, en kram, en miljon, ett gott råd, nya skor, en glass, en tanke.... alla är de lika viktiga OM de har getts från ditt hjärta!

Så att hjälpa någon som har det svårt... att ge henne den hjälpen från sitt hjärta... det är den vackraste gåvan som bär genom livet!

Ni har den allihopa..

4 kommentarer:

Anonym sa...

Att ge är fint. Att ge en annan människa stöd och hjälp är det finaste.
En tanke kostar ingenting, inte en kram heller.
Att be om hjälp är också fint.
Vi finns här - för varandra.
Ingen borde vara själv.
Om alla räckte ut sin hand till någon annan, så skulle världen se annorlunda ut.
Du är fin Elisabeth.
Kram Nalle

Anonym sa...

Tittar in och önskar god natt.

Anonym sa...

Nja, det där inlägget förstog jag nog inte? Men det var tjusigt att läsa! (sorry).

Gisan sa...

Du är en person man gärna ger till. Du ser varje ord och gest som en gåva. DET är något stort! Kramar...