.... och jag blir sur som ett litet tjurigt barn! VARFÖR sitter jag och raderar bort allt jag skriver.... ikväll igen... tänket är irrationellt och kan inte samla ihop sig alls... dagen som varit känns bara så så eländig att skriva om!
Men jag letar.... kämpar... strävar... försöker.... att ändå, ändå hitta de små ljus som finns. Det är så man ska göra för att överleva... eller åtminstone vad jag gör för att vi ska ta oss igenom! För jag kan aldrig tro att det inte i varje människas liv, trots sorg och elände, ändå finns ljus som hjälper oss... men att det är upp till mig själv att välja om jag vill se dem!
-Carolina och jag gick på långpromenad med Pontus P
- Pontus P har blivit lite lydigare
-Vi pratar mycket, jag och Carolina... och det sipprar ut lite i taget... det som är svårt att prata om.... pappa.
- Vi blir bjudna på fika hos mamma och pappa.
- Vi hämtar ut Carolinas nya kamera.
- Köper blodapelsinsorbet... och festar på.
-Solen skiner.
-Har vackra tulpaner i fönstret.
-Ser favoritprogrammet "Koloniområdet Iris" på TV.
- Får ett vackert sms från mitt "fusksyskonbarn" som värmer mycket...
Små, men viktiga axplock av ljus i det tunga nu. Och jag försöker hela hela tiden.... se dem precis så! Visst finns det stunder och dagar som jag inte alls väljer att se... eller då jag helt enkelt inte ens har insikten om det ljusa... för det är alldeles för tungt just då att bära allt det mörka!
Men jag kämpar och kämpar och kämpar... mot ljuset nu....
Så är det... och fast jag sitter här genomförkyld... så hoppas jag att morgondagen också kommer med små ljus.... att vi tar oss igenom i morgon också!
Sov så gott alla vackra hjärtan...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Lämnar lite styrkekramar, orden vill inte riktigt idag.
Kram goaste vännen
Här kommer ett stort lass med ljus till dig och många krya på dig-kramar!!!
Nästa gång du är på väg att radera... Hejda dig. Kopiera och spara. Du behöver inte dela med dig på bloggen men spara för dig själv. Det gör ont att läsa nu men det kommer att göra nytta senare. Nytta för att du fick ur dig det och nytta för att du så småningom kommer att se att det går framåt. Det blir bättre.
Du är en enorm kämpe, jag beundrar dig. Du kommer att klara det här. Se nu till att ta hand om dig och förkylningen ordentligt. Vila och pyssla om dig själv.
Mängder av omtanke till dig du modiga och fantastiska!!
((( KRAM )))
Bra att du kan se de små ljusglimtarna som glimmar förbi ibland. Spar dem i ditt hjärta, så när det mörka kommer, tar du fram dem igen. Krya på dig med förkylningen. Det är ju så knäppt att när kroppen är nedgången av annat, så drar den lätt också på sig förkylningar odyl. Du har ju nog som du har det. Skickar ljusa och varma kramar till dig. Nalle
Vad glad jag blev för din kommentar! Jättefin bild på S-E med sin mamma, vilken söting. Hoppas att du så småningom kan se tillbaka på hans och ert liv utan att känna så mycket sorg och smärta. Den kärlek ni har och hade finns kvar, vet du. Alltid.
Ta vara på de glimtar av ljus som dyker upp i tillvaron - det lättar!
Kram
Ja du bettan visst e ditt fusksyskonbarn snällt men du skall veta att jag med tänker på dej hela tiden kram
Måste bara säga en sak: blodapelsinsorbeten tillsammans med toblerone från cart' dor är ljuvligt gott ihop!
Tänker på dig Elisabeth, din sorg...
Skicka en kommentar